Happy!

Hur glad blir man inte när man öppnar dörren till sitt rum, efter att ha varit borta i några dagar, och ser två vinflaskor och en postit - lapp med texten "Välkommen hem! Puss och Kram"?! Mina två kollegor och kära vänner är typ dom sötaste, Ever!

Sushi!

Jag vet inte hur många månader det är nu som jag har gått och längtat efter att få äta sushi. Ikväll är dock väntan slut. Sushi med lax och egenfiskad öring och torsk serveras! Galet gott!

En början

Idag då jag och min far åkte till Abisko för att handla så såg jag att det låg nysnö på topparna av lapporten. Så det närmar sig. Men jag håller fast mitt beslut om att jag tror den första snön kommer visa sig för oss vid 15-18 september .

Finbesök

I början av sommaren skickade jag ut vykort till väl valda personer, med en vädjan och inbjudan till besök hos mig här uppe i lapplandsvärlden. Ingen har tyvärr tagit sig upp för att skåda den magiska värld jag faktiskt lever i. Alltid har det kommit något emellan. Men på måndag, då bryts den dåliga trenden! Då kommer nämligen Jenny upp på finbesök i några dagar. Jag ska ta med henne på promenader, ett besök på bergsstationen samt att hon ska få uppleva en sjuhelsikes surströmmingsfest!

Välkommen upp Jenny!

Ett säkert tecken

Om du färdas efter E10:an här uppe så märker du att sommaren är slut och snön kan göra sitt intåg när som helst nu då plogpinnarna är uppsatta efter vägkanten. Och det är precis vad dom är, uppsatta. Så nu är det bara vänta och se när de små vita flingorna behagas dala ner för första gången. Jag gissar på runt den 15-18 september. Det ligger i luften.

Sveriges bästa indieband genom tiderna

Så kan det nog vara. Svar ja.

Ego

Ibland vill jag ha lockigt hår. Därför gillar jag den här bilden. Jag kan nämligen få lockigt hår, ibland. Med mitt självfall och hårprodukter så kan det gå. Inte alltid dock, bara ibland.

BAMM

I grannbyn Björkliden går BAMM av stapeln varje år. Från våra lilla station tävlade två tappra människor, nämligen Lotta och Johan. Och visst tog dom sig i mål, efter trettio kilometers springande upp och ner längst fjällets toppar. Jag är imponerad.

Om att leva i en akvarellmålning

Snart kommer hösten hit. All växtlighet runt omkring kommer att skifta i rött, gult och orange. Magiskt vackert. Ni som inte har upplevt det kan inte förstå men ni ska få en bild då detta har inträffat.

Jag lever i en ständigt förändrande akvarellmålning. Hur coolt är inte det.

Jag ligger lågt

Jag har drabbats av någon form av ryggskott. Min korsrygg är död. Det värker som aldrig förr och jag känner mig därför allmänt handikappad. Att ligga i sängen är det bästa. Jobba går inte. Sitta går definitivt inte. Röra på sig fungerar i korta perioder sen går det bort också. Jag är ett stelt paket. Typiskt.

Äntligen!

Efter en sju dagar lång jobbvecka på dryga 60 timmar. Efter att ha varit ledig en dag på tretton jobbdagar. Äntligen! Jag har nu två dagars ledighet...

Bara jättekonstigt

Igår kom det fram en man till mig vid kassan. Det första han frågade var om jag är höger eller vänster - hänt. Då jag svarat höger så ville han titta på min vänstra hand. Lite förbryllad så gav jag honom handen och han tog en titt i min handflata och på vad som kallas livslinjen. Efter en snabb titt så säger han att han ser att jag rätt nyligen har flyttat isär från en person som betyder väldigt mycket för mig. Jag blir lite lätt ställd och tittar bara på honom.
Hur kan han veta? Eller, han kan ju omöjligt veta.
Jättekonstigt...

Slutet gott, allting gott

Så, nu är i princip FC över. De cirka 2100 deltagarna har nu snart alla tagit sig i mål och åkt härifrån. Öltältet har stängt och ska rivas ner, trubaduren har åkt hem. Abisko börjar få tillbaka sitt lugn och harmoni. Och även fast det har varit kul med lite festivalstämning under de gångna dagarna så känns det riktigt skönt att det gamla Abisko är på väg tillbaka.

En liten detalj

Då jag rengör mina öron med tops så börjar jag jämt hosta. Alltså verkligen jämt. Det är som att jag kommer i kontakt med någon nerv eller liknande. Jätteskumt!

Att ta tillvara

Idag är jag helt ledig. Imorgon då jag går på mitt arbetspass kommer jag jobba sju dagar på rad. Känns sådär. Därför ska jag idag njuta extra mycket av min ledighet. Jag ska då bland annat avnjuta en god middag med lite vin till detta. Till bords har jag min svägerska Erica.
Vad som bjuds? Jo, jag hade tänkt bjuda på ostgratinerad zucchini med färska örter och en sallad till det.

FC - update

Då jag jobbat klart på kvällarna styrs kosan till Trekkers Inn - tältet. Där spelas det musik och dricks öl. Då jag inte är där eller jobbar så sover jag och sen brukar det vara dags för jobb igen. Därför har jag inte tid att blogga. Men detta liv kommer bara pågå i drygt en vecka sen återgår allt till det normala. Just as you know.

FC

Här på Abisko Turiststation finns det ett årligt fenomen som heter Fjällräven Classic. Var det innebär orkar jag inte gå in på men vad jag ville komma fram till är att de nu byggs stora tält på innergården, för just FC. Det kommer bli öl, mat och musiktält. Ola och Esbjörn från Molly McGuire kommer spela och det sägs att stämningen brukar vara på topp i flera dagar. Jag ser fram emot detta. Det känns som det är lite av en festivalstämning på gång. Det hänger i luften. Väldigt intressant.

Kräftskiva 2008

Igår var det kräftskiva för personalen. Och vilken kräftskiva! Det åts, dracks, sjöngs och skålades om vart annat. Och idag har det känt i kropp och knopp. Har legat större delen av dagen i en soffa och tagit det väldigt lugnt. Kollade jag inte på tv så sov jag. Precis så. Nu känner jag att jag har vaknat till på riktigt och kan börja leva. Men det blir inget avancerat. Film. Väldigt okomplicerat.

Ett meddelande

Jag har fått tillbaka pengarna!

Dyr bio

Senast jag var och såg The Dark Knight i Narvik köpte jag de två biljetterna via bions hemsida. Något blev vajsing men efter att ha kollat om köpet gick igenom, som man kunde göra på sidan då det kom upp en ruta, så stod det att jag fått mina två biljetter. Inget mer med det, vi åkte till Norge och jag hämtade ut mina biljetter lagom innan filmen började. De drog mitt kort och gav mig mina två biljetter som jag bokat. Tiden sedan dess har flutit på smärtfritt, tills igår. Då fick jag för mig att kolla mitt kontoutdrag på Internet och såg att något inte stämde riktigt. På kontoutdraget står det att jag, den 29e juli har gjort sju kortköp på exakt samma summa pengar, den summan pengar som jag betalade för två biobiljetter. Jag har alltså i nuläget betalat för 14 biobiljetter, en nätt summa på 1631 kronor. Känns sådär får jag lov att säga. Filmen var bra men inte såå bra. Så imorgon ska jag ringa till biografens chef. Kruxet är ju att det är norska de pratar och jag känner inte att jag är så skärpt när det gäller språket i alla lägen, men som tur har jag några norstalande vänner här som ska föra min talan. Håll tumarna att det löser sig utan tjafs!

Fjällsalongen

Senast jag klippte mig var under mellansäsong, då jag var i Piteå. Det är nästan exakt två månader sedan. Och inte för att mitt hår ser förjävligt ut, utan för att jag tar hand om det, så ska jag klippa mig idag. Har anställt mig kollega och chef, Irre, för klippning. Det känns som värst lyxen med klippning i fjällen. Pepp!

Dagsläget

Abisko Turiststation. En väldigt bra arbetsplats som jag rekommenderar starkt. Jag trivs med allt och alla och känner att livet inte kunde varit bättre. Jag har allt jag behöver och i lagom dos. Jag styr över mitt eget liv och gör precis som jag känner och vill. Ändå känner jag just nu att jag nog behöver åka härifrån. Andas annan luft och få ny energi från annat ställe. Bara för några dagar. Så mina vänner, bli inte förvånad om ni får ett oväntat besök inom de kommande veckorna. Det är bara jag som vill se annat än fjällen. Känna lukten av avgaser, känna någon form av city-puls, gå i butiker och spana på gatufolk. Hade varit så underbart!