Skrivet av Lisa
önskar,
Gott Nytt År!

Status:

Lisa Matsson undrar hur hon ska överleva en säsong i restaurangen utan sina gamla kollegor. Hon kommer att längta ihjäl sig efter dem, vilket hon redan gör!

Lugnet

Jag är nittioåttakommasju procent säker på att det finns en by som heter likadant som ovannämnda rubrik. Men vad jag vill säga är att huset i Roknäs borde heta Lugnet, också.
Just nu sitter jag i köket och dricker en kopp kaffe, har för en stund sedan kickat igång elden, i bakgrunden tickar en gammal pendelklocka och framför mina ögon (bortom dataskärmen) så pysslas det på med diverse saker.
Jag känner inre ro. Jag mår bra. Jag känner mig glad. Jag känner mig snygg. Allt sammanslaget så är jag väldigt tillfreds med andra ord.

Eldvakt

Medan jag sitter här vid datorn och lyssnar på underbara U2 via spotify, och dricker grönt glögg-te, sitter jag även som förstevakt när det gäller eldningen i den gamla spisen. Från 50-talet är den, det fick jag lära mig igår. Hur som helst, eldningen är givetvis för att få en behaglig värme här i huset som har några år på nacken. Och skulle jag glömma elden så slocknar den givetvis till slut och då kan det hända att vi fryser ihjäl. Jag har med andra ord många liv som vilar på mina axlar. Jag har makten. Mo - ha - ha - ha!

En andra julafton

Idag är det julafton för familjen här i Roknäs. Det pysslas för fullt en våning ner. Mat fixas, julmusik spelas och bord dukas. Klapparna ligger under granen och väntar på att bli öppnade. Ett spel står framtaget och är redo att spelas, den årliga släktfejden. Och, jag är deltagande. Medräknad. Hitbjuden. Inga konstigheter. Jag känner mig delaktig och väldigt glad. Jag känner juligheten och familjekänslan. Inombords skriks det; Hurra! Hurra!

Så här känner jag mig idag

De tre musketörerna

De befinner sig i Kanada för tillfället! Och igår fick jag ett samtal från den ene, och ett mms från den andre! Så himla söta! Ja, bland dom bästa faktiskt!

En snällis

Det måste jag ju vara då jag fick klappar igår. En mycket trevlig kväll var det för övrigt!
Nu ser jag framåt och laddar inför kvällen. Juldagen är partyts dag och så även i år. Skillnaden i år jämfört med de andra är att jag i år kommer lukta så gud förbannat jävla gott. Min DKNY - parfym har nämligen fått syskon i form av en deo och body lotion i samma märke!

Aoutch! Look out!

God Jul önskas alla läsare!

Händelsernas år - 2008

Ett nästan fem år långt förhållande tar slut. På gott och ont. Och detta i sig gör ju självklart att livet får sig en törn och ganska mycket rasar samman. Men samtidigt är det något annat som växer inom mig och ögonen öppnas för nya intryck.

Abisko kommer in i bilden. Platsen där jag jobbade hela vintern och sommaren. Stället där jag mötte otroligt mycket fint folk och nya vänner samt som bidrog till ett stort välmående. Abisko har på kort tid fått en stor plats i mitt hjärta.

Första resan utomlands (grannländerna borträknade). Under sensommaren/hösten bestämmer sig min kollega/vän och jag för att åka på chartersemester efter säsongens slut i september. Ingen av oss kände varandra särskilt väl men båda var ute efter samma sak - sola, läsa, bada, dricka drinkar, sova och äta. No more, no less. Kreta besöktes. Och allt kunde ha blivit hur galet som helst, men icke! Tvärtom! Vi hade det hur bra som helst - bodde superfint, hade bra väder, skrattade, njöt och kom varandra mycket närmare.

Mamma går bort. Tidigt en morgon meddelas jag om att min mor har somnat in. Ett samtal jag vetat skulle komma en dag men nått som verkligen inte går att föreställa sig. Under åtta år av sjukdom har tiden funnits att sörja, men det har varit omöjligt att gå vidare. Så när beskedet kom att hon äntligen fått somna in kom det lite som en lättnad. Nu skulle ett riktigt avslut få tas. Och visst var det jobbigt. Förberedelser, rensning, kyrkan och alla minnen, men så här i efterhand är lättnaden oändligt stor. Främst över tanken att ingen lider av det längre.

“Hemlös”. Under hösten, mellansäsongen från Abisko, har jag rest runt en del och bott lite här och var. Mestadels i Umeå har det blivit men även några veckor i Skåne och Piteå också. Så att jag nu i slutet av året känner att det ska bli skönt att återvända till det lilla rummet i Abisko, till min egen säng och saker, är kanske inte så konstigt.

Mycket har hänt fast det inte är nämnt här ovan. Detta innebär inte att det är oviktiga saker, tvärtom, det är väldigt väl bevarade inom mig, på en mycket fin plats.

Dan före dopparedan

Dagen har spenderats på stan, till max. Var där från öppningen och lämnade centrumet strax innan stängningen. En krävande dag alltså, som jag hoppas ni förstår.
Just nu sitter jag uppkrupen i soffan, mätt och igångkickad av ett ordentligt sockerrus. Har nämligen fått i mig lite socker, i detta fall godis, för första gången på över två veckor. Jag unnar mig lite såhär dagen innan tomtebesök. Men jag kan meddela att det inte var så gott, som väntat.

Hoppas ni får en trevlig uppesittarkväll! Själv ska jag se allt och ingenting.

Måste blir borde

Jag borde, verkligen verkligen verkligen, gå på stan nu och fundera på julklappar! Inte en enda har jag införskaffat. Och visst hade det varit lättare att ta tag i saken om jag visste vad jag skulle köpa, men jag har ingen aning. Så istället sitter jag i en soffa, med TVn på och datorn i knät, och göra ingen nytta alls. Inte helt genomtänkt, eller vad säger ni?

Ipaj

Min Ipod har dött. Den har somnat in. Slutat fungera. Den är kaputt. Paj. Trasig. Slut. Och nej, jag vet inte varför. Helt plötsligt har den bara gått och lagt ner. Vad jag dock vet är att jag saknar det lilla livet, nu mer är någonsin förr.

Ljusare tider

Idag vänder det. Nu blir det bara ljusare och ljusare. Den tanken är inte dum, alls.

Juletider

De senaste dagarna har spenderats i Roknäs, hos familjen Still/Eriksson. Under denna tid har jag lyckats få en viss julkänsla, mest på grund av att jag har varit i ett riktigt familjehem tror jag, och jag är mycket tacksam över detta. Ett familjehem är precis vad jag saknar och alldeles extra mycket i juletid.
Ikväll går den årliga jul-tjej-festen av stapeln. Riktigt mycket ser jag fram emot detta. Efter timmar av tid tillsammans ska vi styra kosan mot stans lokala hotell där en julfest ska underhålla oss, och förhoppningsvis annat längesen-man-träffade-folk.

En trevlig kväll önskas er alla, vart ni än är och vad ni än gör!

Ännu en gång

Det här med packningen... Idag åker jag till Piteå, för julen. Och jag försöker nu styra upp min packning som är ofantligt stor. Jag har i skrivandets stund lyckats packa ner det mesta förutom tre större koftor/tröjor. Och jag ser inte var dom ska få plats. Men på nått sätt ska det väl gå, tror jag. Vad jag kan säga med all säkerhet är dock att när allt är nedpackat så kommer väskorna väga dryga 35 kilo, om inte mer.

Köpstopp! Köpstopp! Köpstopp! Ni får påminna mig.

Kortglädje

Idag får jag höra att jag har fått julkort från fina, oväntade personer!

You made my day! ♥

Julklappsönskning nr. 3

Underställ - tröja och byxa.

Med en kommande säsong i fjällvärlden gäller det att hålla sig varm. Och en bra grund är en bra start. Så att säga.

Mosig i huvudet

Radio P3 har nån grej på gång i Malmö. Radiopratarna sitter instängde, i en glaslåda, på Gustav Adolf - torg i 144 timmar. För att samla in pengar till behövande, om jag inte fattat allt helt fel. Idag har svt haft sändning från denna radiolåda större delen av dagen. Och detta har jag stirrat på, nästan dagen lång. Alldeles precis lagom. Igår drack jag tequila. Det kanske förklarar saken.

Lördagslyx

På förmiddagen mötte jag upp systrarna Still för en frukostbuffé på hotell Plaza. Verkligen lyxigt. Verkligen trevligt. Och verkligen nått man förtjänar då och då.
Nu är planen att vila lite innan kvällens upptåg. Födelsedagsfika/fest med två av mina vänner är planerat och sen kan kvällen bli lite hur som, känns det som.

Nykter tillställning

Ska på fest hos Micke och han kombo ikväll. En fest jag av självklarhet ska gå på, då det är för nära vänner och jag känner de flesta, men jag ska göra entré nykter och förbli så hela kvällen. När jag deltog i en fest nykter senast kan jag inte svara på, och det är kanske svar nog. Men givetvis finns det en anledning till nykterheten, den är en del i mitt hemliga projekt. Men som sagt, jag återkommer till det senare när jag vet mer om saken.

81an

Här låg jag, i stilla ro, och läste dagens VK. Humöret var på topp. Var på topp. För vad ser jag på en av sidorna. Jo, en liten notis om Abisko, och rubriken innefattar "älgko" och "skjuten". Som jag befarade, 81an har blivit skjuten.
Älgen kallades 81 för att den var märkt, med nummer 81, för ett forskningsprojekt. Varje år runt den här tiden och några månader framåt har hon kommit tillbaka till Abisko, från fjällmarkerna, med en, två eller ingen kalv och huserat i trakten. Vissa har retat sig på henne och kallat henne folkilsken. Inte jag. Jag tyckte det fanns en viss charm med 81an och nu är hon död. Och mitt humör är inte på topp längre.

Just nu

Jag ligger med datorn i mitt knä och utforskar Spotify. Och det verkar inte bara vara jag som gör det, att döma av ett antal bloggar... Kommer det bli facebook - status på detta?
Hur som helst, jag lyssnar just nu på Starmarket och det är nå jävulskt bra!

Natti

Nu är det slut för idag. Jag ska ta Pappersväggar och krypa ner till sängs.

Sov gott.

Bio

Det regnar ute. Fantastiskt tråkigt väder med andra ord. Det är svart och blankt, isen vet ni. Så vad passar bättre än att gå på bio. Ingenting, jag vet. Därför ska jag se Body of lies. Två timmar och nio minuter action med Leo...

På prov

I lördags, under ett svagt ögonblick, så skakade jag hand med Cissi med inställningen att vi skulle genomföra en sak tillsammans. Jag har sen igår satt mig själv på prov och ska så göra ett tag framöver. Det första dygnet har varit en pina och jag hoppas innerligt att det blir lättare. Vad jag pratar om nu kan jag inte riktigt berätta eftersom jag inte vet om jag kommer klara av det. Men jag ska berätta, längre fram. Genomfört eller inte. Håll ut.

Britney!

Eftersom det blev utgång igår och förferre innan så fanns inte tiden till att titta på TV4 och dokumentären om Britney. Men som tur är fanns då, hör och häpna, en videospelare och programmet kunde spelas in och avnjutas idag istället. Så, efter att jag skrivit klart och sparat ska jag hoppa i ett par mysbrallor, gå en trappa upp till Cissi, mysa ner mig i soffan och förhoppningsvis få lite klarhet i vad som hände - avrakning av hår, fula peruker, urfreakningar, droger, barn och allt vad det nu är.

Från soffan

Om ni undrar vad jag pysslar med en dag som denna så kan jag berätta att jag är sängliggandes. Förkyld delux. På TVn är det skidor i olika varianter och här bredvid mig ligger boken Pappersväggar av Johan Ajvide Lindqvist. Så jag är inte uttråkad, jag mår rätt skönt ändå.

Dosan är paj

Igår skulle jag betala en räkning. Något sent, jag vet. Skit samma. För det blev problem, min bankdosa har slutat fungera upptäckte jag. Varför vet jag inte riktigt, men jag klurar på att det säkerligen kommit in skräp i den. Hur som helst löste det sig med räkningen, den är betald, och det är ju det viktigaste.
Idag har jag försökt ringa till min bank ett antal gånger för att få en ny dosa. Men då de har så mycket telefonkö att jag inte ens får vara med, utan måste prova igen senare, då är det inte så lätt.
Betyder detta att jag aldrig behöver betala räkningar mer? Det hade ju varit fantastiskt!

Om livet från soffan

Soffan är min säng under nätterna (det är en bäddsoffa, så jag sover som en prinsessa) och även min oas under dagarna (de senaste). Jag har ont i halsen. Rivjärnsont. Jag vet inte om jag skulle kalla mig sjuk då jag inte har feber, men jag kan inte kalla mig frisk heller. Jag är mitt emellan. Men eftersom jag är klok så inser jag att det enda rätta är att ta det lugnt. Så därför ska jag fortsätta att ligga här i soffan och slå på en film, senaste Arn för att vara exakt.

En dos Olofsson

Ikväll ska jag äta middag med Micke och hans underbara mamma, Annika. Annika är en fin, gullig och underbar person som jag kan sakna då och då. Hon har en mamma - personlighet som värmer i mitt hjärta. Och det ska bli riktigt kul att träffa henne ikväll. Micke också, för den delen.

Julklappsönskning nr. 2

DKNY Be Delicious Women Deo Stick. Eller varför inte Body Lotion, i samma märke.

DKNY Be Delicious är märket på parfymen jag använder mig av. Och jag är nöjd. Så varför inte fortsätta på samma spår tänker jag.

Julklappsönskning nr. 1

Kent-boxen.

Jag tycker faktiskt det känns lite dumt att köpa boxen då jag har alla skivor, och inte är i ett behov av dubbel uppsättning. Men skulle jag få boxen, med alla skivor inklusive material som jag aldrig ens hört, skulle jag bli väldigt nöjd!

Alltså, bara ett tips.

Burn after reading

Kul kille i hyfsat kul film. Lisa rekommenderar.

Jag, en onding

Ibland tror jag att jag måste ha varit en jävligt elak person i mitt förra liv, och att jag straffas för det i mitt nuvarande. Så jävla taskigt.

Första advent

Nu är det första advent. Hur konstigt är inte det. Och att jag aldrig lär mig, tycker alltid att advent bara dyker pang på. Hur som haver, denna advent firar jag då i Umeå eftersom det är här jag numera befinner mig, igen. Och nej, jag vet inte hur länge jag blir här. Har ingen direkt plan. Men ska spåna på en.

Den här lördagen har helt och hållet gått åt att ligga i en soffa och se Grey's, säsong två. Precis hur skönt som helst. Och nu får man gått och väl sova så det är precis vad jag ska göra!

Dr. Matsson

Jag har idag gett mig själv en diagnos, då nittio procent av symptomen stämmer in på mig. Jag har magkatarr. Huvudorsaken till att man får just magkatarr är stress och stress har det funnits i mig den senaste tiden. Så. Idag har jag besökt apoteket och köpt Losec Mups, som tydligen ska vara bra. Sen traskade jag vidare till ICA där jag köpte på mig ProViva av olika sorter samt nått bra fil. Jag är med andra ord så redo som jag kan bli och ska från och med nu försöka att känna lugnet.

Brott och straff

Sitter och kollar på Efterlyst. Och jag börjar tro att Thomas Quick är en stor fejkis. Allt verkar väldigt skumt runt omkring den mannen och hans erkännanden. Annars gillar jag Efterlyst. Ett bra program. När jag var mindre och ensam hemma var jag jätterädd då jag såg programmet. En liten sidinfo bara.

Min dag

Idag har jag gjort allt och ingenting. Ingenting är nog det mest perfekta ordet om man ser till vad som jag har fått gjort under dagen. Soffan tillsammans med TVn har varit största aktiviteten. Men allt är också ett ord som passar bra om man ser till vad jag har fått ut med mig själv. Jag har nämligen under dagen varit helt själv och kunnat fundera en hel jäkla massa. Och jag tror inte att jag har kommit fram till något särskilt vettigt, men tänka har jag hunnit med.
De senaste veckorna har varit ganska turbulenta och att stanna upp för att tänka har inte känts så aktuellt. Det känns som att idag har varit första dagen på flera veckor som jag kunnat tänka någorlunda klart.
Och att jag på eftermiddagen tappade upp ett varmt skumbad, tände flertalet ljus, slog på schysst musik på datorn och sedan låg och njöt i vattnet i över en timme, det försämrade inte läget. Att jag nu ser ut som ett russin är en annan femma, det tar jag.

Och sen, vet ni. Jag har en dag där jag ser mig själv i spegeln och säger till mig själv att - " Fan Lisa, du är rätt snygg om jag får säga min åsikt!" Och bara det känns ju fantastiskt kul!

Vinterdrömmar

Det kan vara så att jag verkligen, verkligen vill utomlands igen. Alltså verkligen. Palmer, sand, saltvatten, solkräm och mängder med drickesvatten på flaska, det välkomnar jag vilken dag som helst.
En kritvit sandstrand i Thailand hade inte känts fel. Med blicken på den knall-turkost-blå horisonten. Och den stekande solen på snart grådassig hud.
Jag vill.

Pitefint

Efter en fredag som inte var allt för ljus och upplyftande ser jag fram emot lördagkvällen! Den bjuder nämligen på umgänge med Maja och Elias. En vin- och drinkafton väntar. Och givetvis kommer det tillkomma massa skvaller, galna historier, erkännanden och skratt, till tusen!

En trevlig kväll är vad jag önskar er!

En lång väntan

En lång väntan är nu över. Idag, klockan 10.00, i hoppets kapell, var det begravning för min kära mor. Äntligen har hon fått sin slutgiltiga vila och vi får en riktigt chans att gå vidare. Ceremonin var hur fin som helst. Ingenting kunde gått bättre. Och att äntligen få gråta ut och sörja mamma på riktigt, den var en skön känsla. Nu är det värsta över, så nästa steg är att bearbeta och gå vidare.

Tusen tusen tack till mina vänner som funnits och visat sitt stöd, innan, under och efter begravningen! Ni är för fina!

Ett förlängt liv

Det är vad jag har fått mig idag. Hur då, frågar ni er? Jag svarar, genom flera goda skratt under timmar med Elias på stan.

Elias, du är en solstråle som ger energi och sprider glädje!

Can't feel it

Dagarna flyter förbi och jag kommer på mig själv att mer och mer tänka på den kommande begravningen. Jag känner mig nervös. Orolig. Tror det beror på att jag inte känner att jag har någon kontroll. För jag vet inte hur jag kommer att reagera när jag sitter där i kyrkan, och det känns jobbigt. Men jag antar att det här är tillfällen som man inte kan veta nått om. Som blir som dom blir. Just go with the flow, eller nått. Det blir nog bra. Hoppas jag.

ZZZzzZz

Trötthet är något som har varit en genomgående känsla under dagen. Och då jag ikväll, med Anders, parkerade mig i soffan för att se The Dark Knight, tog det inte lång tid innan jag somnade. Vaknade lagom till slutet. Men det är okej, då jag sett filmen cirka åtta gånger. Nu ligger jag här i soffan och småtittar på TVn. Funderar om det inte är dags att avrunda den här dagen snart.

Jag har en dröm

Jag har idag varit ute på en uppfriskande promenad. Gick genom delar av djupviken, via tunnan till fåröbron och via vattnet tillbaka in mot stan.

Jag älskar fårön. Och om jag någon gång under mitt liv blir sugen på att bosätta mig i hus i Piteå så är drömmen ett hus på fårön. Vid vattnet, såklart.

Gilbert Grape

En oerhört gripande film som jag nu sett efter flera år sedan sist. Det är verkligen stört hur bra Leonardo DiCaprio spelar Arnie. Helt stört. Och så här i efterhand när filmen är slut har jag en fin känsla i kroppen. Ååh, är ett passande ord just nu.

Konstig dag

Idag kan man läsa mammas dödsannons i tidningen. Den blev fin. På annonsen kan man läsa då hon föddes - 14/11 1951. Idag skulle hon med andra ord ha fyllt 57 år. Död och födelse på samma dag går inte ihop helt naturligt och därför är känslan lite konstig.

Grattis mamma.

Pengaflöde

Tanken var att jag skulle till stan för att hämta en klocka åt min bror samt ta en fika med Jenny plus familj. Det slutade med att jag gjorde detta samt hittade många fina klädesplagg i diverse butiker. Det är ganska stört hur nöjd man kan bli av nya kläder...

Ikväll väntar tacos och Idol på Pitholm. Och säkert ett glas Zinfandel också.

Bio3an

Varför går man inte oftare på bio frågar jag mig. Svaret är att det är svårt uppe i Kiruna - fjällen. Bio känns inte som en självklarhet. Men här är det inga konstigheter och det ska jag utnyttja och bidra till. För någon dag sedan var det Bond och ikväll var det Låt den rätte komma in.

En väldigt speciell film. För att vara svensk. Blod, vampyrer och kärlek. Hade det inte varit för det sistnämnda hade filmen fallit. Men nu höll den, rakt igenom. Mycket bra. Fin. Och ja, speciell.

Undrar vilken som blir nästa film. Någon som har tips?

Kvalitetstid

Jag har aldrig i hela mitt tjugotreåriga liv gått på bio själv. Och jag undrar varför då tanken inte känns speciellt konstig. Under filmens gång sitter man ju ändå bara tyst och har blick och tanke på filmen. Så ikväll ska jag göra en förändring. Jag ska på bio, helt på egen hand. Och jag måste säga att tanken känns väldigt bra.

Vad jag ska se? Låt den rätte komma in.

UPPDATERING:
Cissi informerar om att jag tydligen sett en film på egen hand, a long time ago. Och vilken tur, för den här filmen fick jag sällskap på.

Lycka

Idag ska jag träffa världens finaste Elias! Ingen är gladare än jag!

Sett i city

Jag håller på att släcka de ljus som varit tända i lägenheten under kvällen, då jag märker det! Jag tittar ut genom fönstret och ser små flingor, sakta dala genom luften, ner mot marken. Det snöar! Jag har alltså skådat årets första snöfall, och jag ser det i Piteå! Mysigt värre.

En ängel flög förbi

En lång väntan börjar gå mot sitt slut.

I åtta år har jag mer eller mindre, på nått sätt, mått dåligt över det som drabbade mig och min familj, i och med att mamma fick sin diagnos. Från början var det riktigt illa och med åren blev sjukdomen en vana, och med vanan så, ja, vänjde jag mig. Jag vänjde mig vid tanken på att livet är orättvist och det finns inget mer att göra än att acceptera hela situationen. På senare år har vanan till och med blivit så stor att jag inte tänkt på det så mycket, det har varit vad det varit.

För en dryg vecka sedan, efter år av sjukdom, gick mamma bort. Och idag, efter att vi har suttit på en begravningsbyrå, känner jag en stor lättnad, för första gången under dessa åtta år. Och jag förstår att det kan låta konstigt i era öron, men samtidigt tror jag att, ni som känner mig väl, förstår mig också.

Idag har en begravningstid bokats och det mesta omkring det hela är ordnat. Så nu är det bara att invänta dagen, ta sig igenom den, och sen försöka göra avslut, gå vidare och börja läka de sår inombords som finns.

Och jag förstår att det låter enkel och saken är den att det känns ganska enkelt också. Jag har redan tagit mig igenom det värsta. Jag har förlorat min mamma, sakta men säkert, under flera års tid. Och tillslut fanns hon inte längre, men hon levde ändå. Jag har sörjt henne under åtta år och det enda jag inte har kunnat göra är att begrava henne. Det kan jag nu.

Äntligen får hon vila. Äntligen får jag och min familj vila. Och äntligen får vi chansen att göra ett riktigt avslut och på allvar kunna gå vidare i livet.

Jag ser ljuset i den mörka tunneln.

Historiens början

Tillbaka på brottsplatsen. Eller nått. Piteå. Det känns konstigt att vara här. Det var sex månader sedan sist och då var det vår och sommaren var på väg. Nu är det raka motsatsen. Och nu känns det på allvar. Att saker har hänt. Myntet har liksom trillat hela vägen ner, verkligheten kommer ikapp. Imorgon ska det pratas och planeras om vad som komma skall. Jag är beredd på en jobbig måndag.

Needs

Ge mig kaffe!

Hux flux, bara sådär!

Ja, då var man i Umeå igen. På en kortvisit då jag imorgon tar en buss hem till kärnans mitt, Piteå. Från och med Piteå är allt oklart och det får bli lite som det blir. Ta allt eftersom. Men ikväll är planen att ha roligt. Ska träffa massa Abiskofolk och dricka lite vin. Den kombinationen kan aldrig slå fel.

Nått för alla smaker

Bonterra, Zinfandel. Ett ekologiskt odlat vin. Lite dyrare, mycket godare. Det är vad jag ska avnjuta ikväll. Vad ska ni göra?

UPPDATERING:
Bonterran var slut ( så pass god är den ) och det blev en annan Zinfandel istället. Mycket bra även den.

Havrekaka

Idag har jag bakat. Havrekakor närmare bestämt. Och jag tror jag lyckades ganska bra. Så ikväll blir det kakor och mjölk till kvällsfika. Ibland är det okej att lyxa till det. Dessa dagar är ibland - dagar.

En förälskelse

Bo Sundström. Lyssna på skivan Den lyckliges väg. Lyssna på hans röst. Älskar ni inte den är ni konstiga. Punkt.

Genomtänkt

Äntligen gör USA nått vettigt, de röstar fram Obama till president!

Status:

Jag är tom. Och vet fortfarande inte riktigt vad jag tänker eller känner. Känslan jag har är att åtta år av spänning har släppt och jag känner mig obeskrivligt trött i hela kroppen. Sen den sociala biten, den har jag tappat för tillfället. Jag orkar inte vara social. Jag känner inte för att träffa folk. Jag vill helst bara vara med mig själv.

Tack alla fina vänner för det stöd ni ger mig, det uppskattas! Ni är bland det bästa i mitt liv!

En känsla jag har

Det känns som att jag har blivit hängd upp och ner. Blivit tömd på allt innehåll. Sen blivit instoppad i en torktumlare och snurrat där i några varv. Sen har hjärnan blivit tillrättasatt igen och programmerad till att göra det omöjligt att tänka klart.

Ensam på loftet

Jag har dragit mig tillbaka. Just nu, och sen en tid tillbaka, ligger jag på sängen och lyssnar på Tomas Andersson Wij. Ute är vädret grått, det kan eventuellt även regna lite. Mina tankar är även dom rätt gråa så allt är ju väldigt passande. Nått så oerhört.

År till perfektion

Idag har jag köpt nya mysbyxor. Och det jobbiga är att de inte alls är speciellt sköna. Eller okej, sköna är dom ju men inte alls att jämföra med mina förra. Men dom hade jag i och för sig haft sedan julen 2002 också. Tyget var en millimeter tunt och dom hade en perfekt slapp passform, precis som sånna byxor ska vara. Men om nått år, med flitigt nötande, ska nog det nya paret också vara i högform. Jag ska göra mitt bästa och med tanke på att jag, om jag kunde, skulle kunna ha på mig mysbyxor för jämnan så kommer det nog inte bli något problem.

Lisa goes Faster

Stolthet är inte nått jag brukar skämma bort mig själv med. Alltså, det är inte ofta jag brukar bli stolt över mig själv. Nej, känner jag stolthet är det ofta över familjen eller mina vänner. Men ikväll, då sprudlade min stolthet. Över mig själv. Och då undrar ni varför. Självklart ska jag berätta! Ikväll trädde nämligen Lisa Matsson in i rollen som faster Lisa, på riktigt. Jag var under cirka trettio minuter, barnvakt (för första gången någonsin, alla barn i hela världen inräknade) åt min brorson Isak. Och under dessa trettio minuter lyckades jag få honom att somna i barnvagnen! Jag kände typ eurofori då jag förstod vad som inträffat. Jag har lyckats söva ett barn. Jag är grym!

Charma mig

Ibland kan jag känna att jag längtar till en större stad, större än till exempel Umeå. En riktigt storstad där man kan hitta och göra allt. Men nu då jag befinner mig i en så infinner sig ganska snabbt känslan av att jag trivs så himla mycket bättre i en mindre stad. Charmen här är i princip lika med noll jämfört med mina besökt kuststäder uppe i norr. Och jag behöver charmen. Men Lund har charmen. En bra stad. En fin stad. En mysig stad. Ett framtida boende, kanske. I alla fall, charmen måste finnas.

Och ikväll

Ja, då ska jag på konsert med Malmö symfoniorkester. Låter i era öron inte så hett kanske men jag tror det kommer bli en suverän upplevelse! Och imorgon, då ska jag på samma konsert, en gång till. Men skillnaden då är att det efteråt är treårsjubileumsfirande för tidningen Opus som min bror är en, av två, skapare till. Det blir mingel och det där andra som hör till. Kulturellt, nå jävulskt.

Att älska

Sushi har jag sedan första provsmakningen älskat. Tyvärr så är det en bristvara på sushirestauranger uppe i norr så vill man ha får man göra själv. Och det är i och för sig inte så farligt, bara det att riset är så otroligt tråkigt att göra. Men idag, då jag och bror sitter i bilen till Malmö, får jag ett otroligt sug på denna råa fisk. Och inga konstigheter, vi äter det till lunch. Satan va gott!

Framme!

Så där. Då var man i Skåne. Inte illa.

Otajmat

Jag tror jag håller på att bli sjuk, igen. På Umeå flygplats så fick jag ett svettanfall som var helt galet. Nu, här på Arlanda, sitter jag och fryser. Det känns inte helt okej att bli sjuk igen. Eller egentligen är det som att jag aldrig riktigt har blivit frisk. Sen har jag en blåsa i halsen som stör nått kopiöst. Speciellt när det är matdags. Det är faktiskt lite synd om mig. Åh.

Lisa rekommenderar

Sthlm Arlanda

Jorå, nu är första delen avklarad. Umeå - Sthlm var inte några problem. Somnade i princip innan planet lyft och vaknade lagom till landning. I alla fall, i skrivandets stund sitter jag och tittar ut på ett grått och blött Arlanda, som inte alls ser speciellt inbjudande ut. Får hoppas att Malmö har ett bättre väder att erbjuda. Men känner jag Skåne - slätterna rätt så lär det regna där också. Men allt hänger ju inte på vädret. Sällskapet är ju glimmrande, som en juvel.

Och. Mina väskor fick följa med. Inga problem.

Snart åker jag

Cissi skjutsar mig till flygplatsen. Galet skönt att slippa kånka med väskorna via bussar. Annars verkar morgonen påvisa att det kommer bli en fin senoktober dag. Jag hoppas att det är ett gott tecken och att det kommer vara lika fint i sydligaste söder.

Over and out.

Fullpackat

Sen jag lämnade Abisko har mitt liv funnits i två väskor. Under den gångna månaden här i Umeå så har jag köpt lite grejer här och var, inget konstigt med det, men detta har ju då resulterat i att utrymmet i väskorna har minskat och nu är näst intill obefintligt. Och då jag nu har bokat flyg till Skåne imorgon och vet att incheckat bagage får väga max 20 kg så känns allt lite jobbigt. Mer än så måste mina väskor väga. Och betala övervikt känns inte så hett. Men vad som slår mig redan nu är det måste ske köpstopp i södra Sverige för annars kommer jag aldrig ta mig därifrån. Jobbigt.

Malmö opera

Där har jag aldrig varit. Men jag skulle vilja göra ett besök där nu under min kommande tid i Skåne. Vill, av en anledning jag inte riktigt vet, gärna se Jesus Christ Superstar. Så de så.

Jag är en orm

En orm, ja. Därför att jag ömsar skinn. Tappar en nyans av min brunhet. Som tur är är det mestadels benen som är drabbade. Då slipper andra än jag se denna bisarra sak. Jag är inte helt nöjd.

Torna - Hällestad, nästa!

Tanken var, sedan länge, att jag skulle jobba i Björkliden under november. Så blev det inte. Nu är planerna ändrade och istället ska jag åka till Skåne. Spendera tid med familjen Söderström och hjälpa till lite här och där. Allt var väldigt oplanerat men tanken känns verkligen kul, och även till viss del behövligt tror jag. Att se och göra något annat för en stund har aldrig skadat...

With me, myself and I

För ett antal år sedan så var känslan av ensamhet en stor jävla ångest. Tanken över att behöva spendera några timmar ensam, enbart med mig själv, gjorde att en sorts panikkänsla trängde sig på. Men med åren blir man starkare, eller hur? Nu har det gått några år. Jag har jobbat några säsonger i Abisko vilket bidrar till ett väldigt speciellt liv. Det finns mycket tid för att umgås på lediga timmar, bara att låta dörren stå öppen, men även mycket tid att spendera själv om man vill. Tiden för mig själv där uppe har gjort mig gott, och gett mer styrka. Jag har utvecklats som människa och känner mig starkare. Inte illa. Och ikväll sitter jag framför TVn, helt ensam, har lagat en god middag och jag bara myser. Att vara med mig själv känns just nu helt perfekt.

Stolt vän!

Idag tog sig min vän Camilla ett steg närmare sin dröm att bli polis. Hur jävla coolt är inte det!?

Social samvaro

Tiden i Umeå går mest ut på att göra ingenting och träffa folk. Jätteskön kombination. Igår träffade jag till exempel Micke som nyss kommit hem från en semester i självaste L.A! Idag har jag träffat lite av min forna Abisko-familj. Petter och Lotta är i stan så vi passade på att ta en up to date - fika på stan för att sen promenera till Nydalahöjd för att hälsa på ännu en gammal Aiskokollega. Här i Umeå samlas de flesta jag känner, och det är ju kul. Men frågan är ändå, vill jag bo här?

Fino!

Har just haft ett långt samtal med världens finaste Elias! Samtalen sker allt för sällan men när de väl sker så stannar tiden runt omkring. Gud vad jag tycker om dig!

Prosit!

Jag har efter hemkomsten från utlandet, inte helt oväntat, gått och blivit förkyld. Kan tänka mig att det var smitthärden på flygplanet som gjorde susen. Men sak samma. Jag sitter nu i alla fall och nyser som aldrig förr. Prosit - 'Må det leda till något gott'. Det får vi hoppas.

Lite ynkligt

Jag har mycket tid till saker nu. Känner dock för att bara vara. Göra så lite som möjligt. Bloggen drabbas men jag är inte orolig. Den kommer överleva. Ni också, hoppas jag.

Tillbaka

Ja, då är jag på svensk mark igen. I Umeå för att vara exakt.

Senaste inlägget från Chania var en mycket bra beskrivning om hur dagarna var där och det finns inte så mycket mer att tillägga. Jo förresten, den grekiska aftonen var mycket intressant och underhållande!

Så här i efterhand har jag ingenting att klaga på. Allt har varit hur bra som helst, verkligen allt! Och jag ser fram emot nästa resa snart igen!

Några bilder kommer att komma upp bara jag lyckas föra över dem till datorn. Just nu går det inte så bra...

Ideal Beach

Kreta - Chania - Ideal Beach. Mer komplicerat an sa ar det inte. Och bara namnet pa hotellet sager val hur bra vi har det. Ideal Beach. Boendet ar sjukt fint och vi har cirka hundra meter till pool, strand och hav.

Vad pysslar jag med da kanske ni undrar och det kan jag svara pa, det ar namligen inga direkta konstigheter. Jag sover, laser, badar, solar, sover, ater, dricker vin och drinkar. Anledningen till att jag idag spenderar tid framfor en dator och inte gor den vanliga sysslan har ar for att det idag ar mulet. Kanns lite udda med en molnig himmel men det ar inget jag sorjer da min hud gor ett gladjeskutt over saken. Jag har namligen brannt mig ratt bra sa en dag utan sol kan nog gora gott.

Kvallarna spenderar vi ute, atandes pa restaurang och sa kommer aven att ske ikvall. Da ska vi pa en Grekisk afton vid stranden, med allt vad det innebar. Kommer nog bli en upplevelse sa det ser jag frem emot.

Mer an sa behovs nog inte sagas. En ratt bra summering av de forsta dagarna. Och nu da min charteroskuld ar tagen och jag ar helt foralskad i utlandet sa har jag redan borjat tanka pa vart jag vill aka nasta gang, i januari kanske. Nagon som vill bli mitt resesallskap?

Redo för charter

Nu är väskan packad. Alldeles för mycket packad. Fullproppad. Men dock packad och redo för resa. Kreta alltså, i en vecka framöver. Finns det så mycket mer att säga om saken. Nej, precis.

Ses på en vecka!

Ensamtid

Cissi med sambo har åkt iväg på middagsbjudning och jag sitter, nyduschad och ensam, i soffan med datorn i knät och en kall öl på bordet. I högtalarna spelas I'm from Barcelonas nyaste skiva. Glatt och trallvänligt. Livet känns inte så komplicerat idag heller.

Känsla av välbehag

Efter att idag har spenderat timmar med Jenny på stan, timmar hemma hos Johanna och nu hemma hos Cissi, spelandes Wii, har jag nu en så där skönt bra känsla i kroppen. Nästa en så där känsla man hade på julaftonskvällen som liten, då man aldrig ville att kvällen skulle ta slut. Kanske till och med en magisk känsla. Ingenting känns fel just nu.

Voila!

Ett nytt, ganska så mycket kortare, jag.

Patrik 1,5

Söt, rolig och underhållande film. Jag rekommenderar.

Hej Umeå!

Redan i Vännäs, där jag bytte tåg mot Umeå, började jag känna mig förvirrad. Jag hade svårt att fokusera under samtalet med Camilla, som kom för att prata lite med mig på Vännässtation, eftersom det var så mycket att titta på. När jag kom in på Umeåstation kände jag mig bara överväldigad över att se trafikköer, butiker samt massa rödljus. Känslan just nu är att Umeå är bra. Imorgon ska jag promenera till stan, kanske sätta mig på ett café, läsa en tidning och bara vara. Och just det, titta på folk. Tokstirra till och med.

Hej då Abisko!

I skrivandets stund sitter jag på ett tåg i Boden redo att åka mot Umeå. Resan så här långt har gått bra då jag större delen av vägen har sovit. En citadon mot ryggvärk och sen natti natti.

Att lämna Abisko kändes inte så farligt. Däremot farväl-kramarna kändes. Det var inte långt ifrån att en tår skulle rulla ner för kinden. Men jag tänker så här, även fast jag inte vet när vi kommer ses nästa gång så kommer kontakten att finnas till dom som betyder nått, och vi kommer ses. Det tvekar jag inte på. De har ju trots allt varit en del av min familj i ett halvår...

Nu väntar Umeå samt Kreta med nya intryck!

Sista arbetsdagen

Sommarsäsongen 2008 är nu slut. Jag jobbade mitt sista arbetspass på lördagen. Klockan tre väntade Lotta på mig utanför med var sitt vinglas. Det blev lite mer än så. Kvällen var riktigt rolig och det led jag för igår...

Värme tack!

Det är inte svårt att se skillnaden. Bild ett: September månad - rätt kallt. Bild två: Juli månad - skapligt varmt. Det är bild två jag ska anamma när jag åker till Kreta. Sol sol sol. Ni förstår hur mycket jag längtar va.

Höstpromenad vid deltat

Fint. Jag vet. Men tusen gånger finare i verkligheten.

Miss Sleepy

Idag har jag jobbat ett dryga tolv timmar långt pass. Det känns i både huvud och ben kan jag lova. Nu ligger jag i sängen och är övertygad om att jag kommer somna inom en minut när jag väl stänger mina ögonlock. Jag lovar. På heder.

Annars då. Jo. Jag längtar till charter.

Hösten är här!

Den vackra hösten är här och jag är, som många andra gäster och kollegor, helt mållös. Naturen och miljön är helt magisk just nu! Och jag vet, jag har lovat ett kort på hela spektaklet men det är så svårt att få till det. Kortet blir aldrig rättvist verkligheten. Det går inte få med allt det vackra. Men eftersom jag lovat så kommer det komma kort...

----------------------

Annars jobbar jag och står i. Har åtta dagar av jobb kvar här uppe innan säsongen tar slut. Och efter avslut kommer en månad av semester. Större delen av semestern är oplanerad men det kommer nog bli Umeå och Piteå samt en vecka utomlands. Sol, bad, bok - det ser jag fram emot.
Då jag ändå pratar jobb så har jag nog bestämt mig för att vara kvar här under vintersäsongen 2009. Det känns inte riktigt som att jag är klar här och eftersom jag trivs så känns valet ganska naturligt.

----------------------

I onsdags så var jag på brunch med tre tjejer som jag jobbar med. Hur trevligt som helst och framför allt hur gott som helst! Men något av en sockerchock blev det då vi åt våfflor med banana och chokladsås, kardemummabullar, färsk frukt, smoothie på bär osv.

----------------------

Sen har jag tagit upp motioneringen igen. Aktivitet i stort sett varje dag, mest promenader. Igår spelade jag dock en runda golf. Första rundan på väldigt många år. Och det gick så där även om det gick bättre mot slutet. Golf är kul, då det går bra, synd bara att jag kommit på det nu då det snart är vinter och golfen måste läggas på hyllan.

-----------------------

Slutligen vill jag meddela att jag, som alltid, trivs sjukt bra här uppe och jag mår alldeles prima! Inget behov för oro. Men jag saknar möten med mina vänner så det ska bli kul att träffas i oktober!

-----------------------

Jomenellerhur

Nu är det lite mindre än tre veckor kvar på säsongen och denna episod brukar kallas lågsäsong. Gästerna trappar av lite. Just nu är det ungefär 170 middag bokade för ikväll och mer lär det nog bli. Så lågsäsong, don't think so.

Suveränt

Festen i förrgår blev väldigt lyckad. På morgonkvisten i går så gick de sista gästerna hem. Det blev lite mer folk än beräknat som dök upp men det löste sig. Finns det hjärterum så...

Gårdagen började lite segt men efter en stadig lunch och en uppfriskande promenad till Björkliden så vaknade jag till. På kvällen blev det bastu och middag i restaurangen sen dog jag av trötthet. i princip.

Idag åker Jenny tillbaka och allt återgår till det normala, vilket innebär att jag börjar jobba. 15.00-23.00, som vanligt.

Time to Paaaarty!

Ikväll går en surströmmingsfest av stapeln på Abisko Turiststation. Jag sitter i festkommittén för denna fest då det är restaurangen som bjuder in övrig personal. Om man ska döma av pratet som går och stämningen i luften så kan det här nog bli en riktigt smällare, och det behövs då det har varit alldeles för lite av riktig fest denna sommaren. Men hur som helst, festkommittén ja. Att sitta i denna för ju med sig ett visst ansvar och jag ska försöka axla min del av ansvaret på bästa sätt då jag inte har så stor erfarenhet när det kommer till festfixeri. Så idag ska jag, mellan varven av lek och umgänge med Jenny, fixa det ena och det andra för att kvällen ska bli så bra som möjligt, och etsa sig fast i folks huvuden som den bästa surströmmingsfesten på väldigt många år här i Abisko.

Happy!

Hur glad blir man inte när man öppnar dörren till sitt rum, efter att ha varit borta i några dagar, och ser två vinflaskor och en postit - lapp med texten "Välkommen hem! Puss och Kram"?! Mina två kollegor och kära vänner är typ dom sötaste, Ever!

Sushi!

Jag vet inte hur många månader det är nu som jag har gått och längtat efter att få äta sushi. Ikväll är dock väntan slut. Sushi med lax och egenfiskad öring och torsk serveras! Galet gott!

En början

Idag då jag och min far åkte till Abisko för att handla så såg jag att det låg nysnö på topparna av lapporten. Så det närmar sig. Men jag håller fast mitt beslut om att jag tror den första snön kommer visa sig för oss vid 15-18 september .

Finbesök

I början av sommaren skickade jag ut vykort till väl valda personer, med en vädjan och inbjudan till besök hos mig här uppe i lapplandsvärlden. Ingen har tyvärr tagit sig upp för att skåda den magiska värld jag faktiskt lever i. Alltid har det kommit något emellan. Men på måndag, då bryts den dåliga trenden! Då kommer nämligen Jenny upp på finbesök i några dagar. Jag ska ta med henne på promenader, ett besök på bergsstationen samt att hon ska få uppleva en sjuhelsikes surströmmingsfest!

Välkommen upp Jenny!

Ett säkert tecken

Om du färdas efter E10:an här uppe så märker du att sommaren är slut och snön kan göra sitt intåg när som helst nu då plogpinnarna är uppsatta efter vägkanten. Och det är precis vad dom är, uppsatta. Så nu är det bara vänta och se när de små vita flingorna behagas dala ner för första gången. Jag gissar på runt den 15-18 september. Det ligger i luften.

Sveriges bästa indieband genom tiderna

Så kan det nog vara. Svar ja.

Ego

Ibland vill jag ha lockigt hår. Därför gillar jag den här bilden. Jag kan nämligen få lockigt hår, ibland. Med mitt självfall och hårprodukter så kan det gå. Inte alltid dock, bara ibland.

BAMM

I grannbyn Björkliden går BAMM av stapeln varje år. Från våra lilla station tävlade två tappra människor, nämligen Lotta och Johan. Och visst tog dom sig i mål, efter trettio kilometers springande upp och ner längst fjällets toppar. Jag är imponerad.

Om att leva i en akvarellmålning

Snart kommer hösten hit. All växtlighet runt omkring kommer att skifta i rött, gult och orange. Magiskt vackert. Ni som inte har upplevt det kan inte förstå men ni ska få en bild då detta har inträffat.

Jag lever i en ständigt förändrande akvarellmålning. Hur coolt är inte det.

Jag ligger lågt

Jag har drabbats av någon form av ryggskott. Min korsrygg är död. Det värker som aldrig förr och jag känner mig därför allmänt handikappad. Att ligga i sängen är det bästa. Jobba går inte. Sitta går definitivt inte. Röra på sig fungerar i korta perioder sen går det bort också. Jag är ett stelt paket. Typiskt.

Äntligen!

Efter en sju dagar lång jobbvecka på dryga 60 timmar. Efter att ha varit ledig en dag på tretton jobbdagar. Äntligen! Jag har nu två dagars ledighet...

Bara jättekonstigt

Igår kom det fram en man till mig vid kassan. Det första han frågade var om jag är höger eller vänster - hänt. Då jag svarat höger så ville han titta på min vänstra hand. Lite förbryllad så gav jag honom handen och han tog en titt i min handflata och på vad som kallas livslinjen. Efter en snabb titt så säger han att han ser att jag rätt nyligen har flyttat isär från en person som betyder väldigt mycket för mig. Jag blir lite lätt ställd och tittar bara på honom.
Hur kan han veta? Eller, han kan ju omöjligt veta.
Jättekonstigt...

Slutet gott, allting gott

Så, nu är i princip FC över. De cirka 2100 deltagarna har nu snart alla tagit sig i mål och åkt härifrån. Öltältet har stängt och ska rivas ner, trubaduren har åkt hem. Abisko börjar få tillbaka sitt lugn och harmoni. Och även fast det har varit kul med lite festivalstämning under de gångna dagarna så känns det riktigt skönt att det gamla Abisko är på väg tillbaka.

En liten detalj

Då jag rengör mina öron med tops så börjar jag jämt hosta. Alltså verkligen jämt. Det är som att jag kommer i kontakt med någon nerv eller liknande. Jätteskumt!

Att ta tillvara

Idag är jag helt ledig. Imorgon då jag går på mitt arbetspass kommer jag jobba sju dagar på rad. Känns sådär. Därför ska jag idag njuta extra mycket av min ledighet. Jag ska då bland annat avnjuta en god middag med lite vin till detta. Till bords har jag min svägerska Erica.
Vad som bjuds? Jo, jag hade tänkt bjuda på ostgratinerad zucchini med färska örter och en sallad till det.

FC - update

Då jag jobbat klart på kvällarna styrs kosan till Trekkers Inn - tältet. Där spelas det musik och dricks öl. Då jag inte är där eller jobbar så sover jag och sen brukar det vara dags för jobb igen. Därför har jag inte tid att blogga. Men detta liv kommer bara pågå i drygt en vecka sen återgår allt till det normala. Just as you know.

FC

Här på Abisko Turiststation finns det ett årligt fenomen som heter Fjällräven Classic. Var det innebär orkar jag inte gå in på men vad jag ville komma fram till är att de nu byggs stora tält på innergården, för just FC. Det kommer bli öl, mat och musiktält. Ola och Esbjörn från Molly McGuire kommer spela och det sägs att stämningen brukar vara på topp i flera dagar. Jag ser fram emot detta. Det känns som det är lite av en festivalstämning på gång. Det hänger i luften. Väldigt intressant.

Kräftskiva 2008

Igår var det kräftskiva för personalen. Och vilken kräftskiva! Det åts, dracks, sjöngs och skålades om vart annat. Och idag har det känt i kropp och knopp. Har legat större delen av dagen i en soffa och tagit det väldigt lugnt. Kollade jag inte på tv så sov jag. Precis så. Nu känner jag att jag har vaknat till på riktigt och kan börja leva. Men det blir inget avancerat. Film. Väldigt okomplicerat.

Ett meddelande

Jag har fått tillbaka pengarna!

Dyr bio

Senast jag var och såg The Dark Knight i Narvik köpte jag de två biljetterna via bions hemsida. Något blev vajsing men efter att ha kollat om köpet gick igenom, som man kunde göra på sidan då det kom upp en ruta, så stod det att jag fått mina två biljetter. Inget mer med det, vi åkte till Norge och jag hämtade ut mina biljetter lagom innan filmen började. De drog mitt kort och gav mig mina två biljetter som jag bokat. Tiden sedan dess har flutit på smärtfritt, tills igår. Då fick jag för mig att kolla mitt kontoutdrag på Internet och såg att något inte stämde riktigt. På kontoutdraget står det att jag, den 29e juli har gjort sju kortköp på exakt samma summa pengar, den summan pengar som jag betalade för två biobiljetter. Jag har alltså i nuläget betalat för 14 biobiljetter, en nätt summa på 1631 kronor. Känns sådär får jag lov att säga. Filmen var bra men inte såå bra. Så imorgon ska jag ringa till biografens chef. Kruxet är ju att det är norska de pratar och jag känner inte att jag är så skärpt när det gäller språket i alla lägen, men som tur har jag några norstalande vänner här som ska föra min talan. Håll tumarna att det löser sig utan tjafs!

Fjällsalongen

Senast jag klippte mig var under mellansäsong, då jag var i Piteå. Det är nästan exakt två månader sedan. Och inte för att mitt hår ser förjävligt ut, utan för att jag tar hand om det, så ska jag klippa mig idag. Har anställt mig kollega och chef, Irre, för klippning. Det känns som värst lyxen med klippning i fjällen. Pepp!

Dagsläget

Abisko Turiststation. En väldigt bra arbetsplats som jag rekommenderar starkt. Jag trivs med allt och alla och känner att livet inte kunde varit bättre. Jag har allt jag behöver och i lagom dos. Jag styr över mitt eget liv och gör precis som jag känner och vill. Ändå känner jag just nu att jag nog behöver åka härifrån. Andas annan luft och få ny energi från annat ställe. Bara för några dagar. Så mina vänner, bli inte förvånad om ni får ett oväntat besök inom de kommande veckorna. Det är bara jag som vill se annat än fjällen. Känna lukten av avgaser, känna någon form av city-puls, gå i butiker och spana på gatufolk. Hade varit så underbart!

31 juli 2008

Pappa fyller år idag. 60 år.

Stort grattis, pappa!

The Dark Knight - Andra gången

Såg filmen för andra gången, igår i Narvik. Hade med mig nytt sällskap och trevligt var det. Och filmen ja, den var lika bra som sist. Det tyckte även mina medtittande vänner.

The Dark Knight

Skriver ingenting om saken. Bara läs här, jag håller fullständigt med.

Frunch

Idag har jag jobbat frunch vilket innebär att jag jobbar frukost och lunch. Inte allt för långsökt kan jag tycka, namnet alltså. Frukosten gick prima, jag och min kollega dominerade oss igenom den. Lunchen blev lite mer, vad ska jag säga, intensiv. Det dundrade in folk - vandrare, busslass med fransmän, hälsofrämjare, bilsemestrare, ja you name it. Och då man står där själv ute i restaurangen i den sitautionen, man jobbar själv under lunchen, så är man inte så kaxig. Som tur var så gjorde köket en hiråisk insatts samt även min kollega som kom in igen och hjälpte mig, trots sin ledighet. Nu i efterhand så lever jag men det är tack vare hjälpen. Hade jag inte fått hjälp hade jag nog legat på golvet bakom kassan eller framför buffén i form av en pöl svett, eller gråt. Men jag lever alltså och är ledig fram till klockan femton imorgon. Då blir det säkert pang! pang! igen.

Kvalitetstid

Kvalitetstid. Det är var jag och min bror ska ha med varandra idag. Först tre-rätters middag i restaurangen och sen, det bästa av allt, bio i Narvik. Och givetvis ska vi se det hetaste just nu inom filmväg, The Dark Knight.

Jag vill dansa och le

Ja precis. Just så. Är det något jag vill just nu, mer än allt annat, så är det att dansa och le i Piteå. Har många fina minnen från Piteå Dansar och Ler men i år är det inte meningen att de fina minnena ska utökas. I år blir det en paus. Istället glädjer jag mig åt att mina vänner får vara där och bygga på högen av deras bra minnen från PDOL. Ha en trevlig helg alla och hälsa från mig!

Dagen efter - trötthet

I skrivandets stund ligger jag i sängen, nerbäddad med ett fluffigt duntäcke, och spelar nya Coldplay i bakgrunden. Jag är lite trött idag. Efter en lyckad fest kommer välförtjänt trötthet, eller nått. Gårdagskvällen var alltså bra. Mycket glada människor, grillning, billig öl och bra musik. Så, det är med all sannorlikhet flera än jag som är trötta idag.

Halvtid

För någon dag sedan var det halvtid för sommarsäsongen i Abisko. Två månader kvar. Ikväll är det fest, den egentligen första riktiga under denna säsong så det är på tiden. Jag är laddad.

Finbesök i Vippen

Vippen är alltså mitt rum. VIP, Very Importent People vistas där, där av namnet vippen. Erica hade hört så gott om detta rum så hon kände att ett besök var på sin plats. Och jag är ju inte sämre än att jag välkomnar henne och min bror med öppna armar och passar samtidigt på att bjuda dem på hemlagad paj, ihopkomponerad med Lulebon Petter. Allt blev väldigt lyckat och kvällen var mycket trevlig.

På Abisko Turiststation

Men efter att bilden togs suddade jag bort å:et i Piteå. Pitekaka är ju det rätta, det säger sig ju själv.

Kändisspaning

Idag, och några dagar framåt, spenderar en känd svensk författare, med ett svårstavat efternamn, tid här på Turisten. Klura på den ni.

Lisa rekommenderar

En fin film. Se den.

En saknad

Jag saknar mitt Piteå. Särskilt mitt sommar - Piteå. Varje dag då jag kollar nyheterna på PTs hemsida så får jag ett litet stick i hjärtat. Jag vill hem för en stund. Jag vill vara hemma till helgen. Umgås med vänner, titta på folk, lyssna på musik och känna den där sköna känslan som man kan känna. Men nej, jag jobbar.

Vit som snö

Alltså, jag kan ju inte sticka under stolen med att det har blivit ett rätt stort intag av alkohol under den senaste månaden. Nåt glas vin, nån öl - ja sällskapsdrickande med mina vänner. Min bror uttrycker en viss oro, den känner inte jag. Igår gjorde jag en pakt med en person om att vi inte skulle röra alkohol fram till på onsdag, då en riktig fest planeras gå av stapeln. Känslan som infinner sig av att vara vit som snö i drygt en vecka är riktigt tillfredsställande. Och rör någon av oss alkohol innan onsdag får vi ge den andre hundra kronor vid varje tillfälle så jag skulle kunna tjäna en hacka på detta också. Men det hoppas jag inte.

Till storstan

Klockan 09.00 ska jag frukost-dejta med några kollegor för att sen åka bil med Robert in till Kiruna, mest för sällskaps skull. I Kiruna möter jag upp Niklas och Erica för att vidare besöka pappa på sjukhuset. Det lär nog göra honom glad.

En heldag i Kiruna är alltså vad jag har att se fram emot. Vad gör ni en dag som denna?

Den gråtande hunden

As we speak, klockan o7.47 och cirka en timme tillbaka, har en hund legat utanför Turisten och gråtit (läst gnällt). Den har säkert legat ute hela natten. Ljudet skär in genom märg och ben, husväggar och fönster, ja you name it. Påfrestande delux. Stackars liten.

Jag är död

Ungefär så känns det. Kvällen på jobbet har varit intensiv. Men rolig. Och det gick fantastiskt bra, trots anstormningen av människor. Efter två timmars övertid av jobb så har jag suttit och druckit några öl med lite personal. Nu är jag tokigt trött och redo för sömn. Jag älskar sömn.

Longing for

The Dark Night. Heath Ledger. Något att se fram emot.

Avrundning

Efter en kväll med hyfsat med folk, avrundade jag barjobbet med nudlar och filmen Cocktail uppkurad i en soffa med en kollega. Hur skönt som helst. Sen somnade jag djupt och vaknade 12.00 idag, lagom till lunch. Nu är det snart dags för jobb igen.

Hurra!

Klockan är här 06.45 och personer har samlats i övre köket för att göra i ordning en tårta som vi ska överraska ett födelsedagsbarn med. Och när vi sen tågade in i hans rum så var ingen gladare än den nyblivna 22-åringen. Vad gör man inte för en familjemedlem?

En kopp gemenskap

Jag, Camilla och Lotta gjorde en kortare utflykt idag, efter mitt förmiddagspass. Vi tog Flingan och åkte till grannbyn Björkliden för en kopp kaffe. Sen hade vi tänkt spana in sportshoppen också men den hade lunchstängt. Typiskt. Men kaffet var gott i alla fall.

En fin bild

På tal om arbetsglädje. Jag och min kollega Andreas.

Längtan

Hur många är det egentligen som känner att de längtar till jobb. Känner att det ska bli kul att jobba och längtar till gemenskap med sina kollegor, på jobbet. Jag tror inte det är allt för många men jag vet att jag är en av dem som känner så. Och jag är väldigt glad över det.

Utmanad av Jenny

Vad gjorde du för tio år sedan?
Hade precis blivit tonåring och levde livet som tretton-åring, totalt ovetande om vad som komma skulle.
Vad gjorde du för ett år sedan?
Levde ett sambo-liv i Piteå med plugg som sysselsättning.
Fem snask du gillar?
Choklad, frukt, pistage-nötter, naturgodis, vin (om det räknas)
Fem sånger du kan hela texten utantill på?
747 kan jag klockrent. Sen vet jag inte.
Vad skulle du göra om du var miljonär?
Resa, resa, resa och göra allt vad jag kände för.

Kvällssol på Abisko Turiststation

Är det inte galet fint så säg. Under såna här kvällar så är jag bekymmerslös.

Räkfrossa

Jag och mina två resekumpaner hade en underbar dag i Narvik. Höjdpunken på färden var räkfrossan i Narviks hamn, som vi avnjöt till lunch i stålande solsken
Här är Carl - Johan. Kollega, chaufför och Lulebo.
Här är Karl, alias Kalle. I full färd med att preppa sin räkbaguette med sallad. Vattnet ni ser i bakgrunden är havet, det är viktigt att poängtera.
Här är räkbeviset. Färska räkor. Sjukt gott.

Narvik var en galet bra dag med massa skratt och sköna vibbar.

Mini roadtrip

Idag ska jag och min vän Carl-Johan på en liten road trip till Narvik. Solen strålar och det kommer säkerligen vara hur fint som helst.

Vinlotteri

Några stycken från personalen har tagit ett initiativ och startat ett vinlotteri. Varannan måndag är det dragning och man är med med en flaska som insatts. Igår var dragning nummer två. Ettan fick sju flaskor, tvåan fyra och trean två. Jag kom två. Så två nya vinflarror till mig vilket kan behövas då vin dricks som vatten här uppe.

Brunch

Idag har jag spenderat förmiddagen med tjejbrunch och film. På brunchen serverades muffins, plättar, jordgubbar, fruktsallad, keso, kaffe och färskpressad juice. Sen kollade vi fem tjejer på Sova med fienden och var lite så där tjejigt rädda.

En dags jobb

Igår kväll jobbade jag i Storstugen, det vill säga att jag jobbade i Abisko Turiststations bar - 16.00-24.00. Idag jobbade jag "split pass", vilket innebär att jag började jobba 07.00-11.00 och fortsatte sen 17.30-22.00. Den sena kvällen och den tidiga morgonen gör att jag känner mig rätt trött just nu. Men ingen vila, ingen rast. Imorgon klockan 10.00 ska jag delta på brunch med fem andra tjejer för att sen börja jobba klockan 15.00 igen. Att få sova max åtta timmar här är en lyx.

Sommartider

Vädret har inte varit det bästa de senaste veckorna. Mycket grå himmel och många blöta droppar som fallit ner på oss. Även snö har visat sig. Men så i tisdags, då visade sig solen. Och så har den gjort sen dess. Dag som natt. Helt underbart. Jag och en arbetskollega satt och njöt av ett glas vin i sommarnattssolen i förrgår kväll. Det var som att sitta i utlandet. Galet. Vackert.

Oh yeah!

Nu har jag ny dator och Internet på rummet. Så sjukte nice!

Nu är det dags för jobb. Ikväll är jag bartender så kom och köp en öl vettja!

Ha tålamod

Igår tog jag tag i saker och ting. Jag beställde en ny dator samt mobilt bredband. Detta innebär med andra ord att bloggen, om cirka en vecka, kommer att börja leva igen. Tjoho!

Great.

Löneförhandling

Igår var jag med om min första löneförhandling. Konstigt kändes det. Svårt att veta var man ska lägga sig då man inte vill ta i varken för lite eller för mycket. Men jag gick där ifrån hyfsat nöjd.

Kväll 18 juni

Grillat. Någon öl. Fotboll - Sverige - Ryssland. Familjärt umgänge. Inte illa.

Pang! Pang!

Igår var det pang! pang! på jobbet. Det var en intensiv ikväll. Men kul var det. Nu är jag ledig i två dagar sen är det midsommar, som jag inte kommer kunna fira för jag jobbar i princip hela helgen. That's life. Och det funkar för mig.

Träning

Innan jag kom till Abisko så tränade jag rätt flitigt och vikten minskade. Under vintersäsongen blev det inte alls mycket träning. Nu, under sommarsäsongen, då snön är borta från vägar och stigar så har jag gett mig fan på att komma igång igen. Jag promenerar. Minst 60 minuter. Minst fem dagar i veckan. Och det går bra. Jag håller mig till vad jag lovat mig själv plus att det ger resultat. Sakta men säkert.

Det kommer bli bättre

Ja, det var ett tag sedan sist. Och jag vet om det. Men det kommer bli bättre, det är min förhoppning. Har tänkt skaffa mobilt bredband så att jag kan surfa från rummet samt att jag har en ny dator på gång. Med andra ord, uppdateringarna kommer komma oftare. Mitt samvete lider med bloggen men jag ska göra mitt bästa för att bättra på det.

Bara så att ni vet, jag har det fantastiskt bra här uppe i Abisko. Det skiftar mellan sommar och vinter, från dag till dag. Jag jobbar hela midsommar så ett firande ligger långt bort. Men jag mår bra. Jag är glad. Och jag tycker om livet som det är just nu.

Slutshopping

Idag var jag in till Umeå city för att inhandla det sista innan jag åker upp till Abisko imorgon. Köpte allt från softshell-jacka, två par skor, bäddset, klänning och bikini till tvålpump och mycket mer. Mitt visa-kort gick varmt men nu har jag nog det mesta av vad jag kan tänkas behöva i sommar, både till rummt och klädmässigt. Köpte även på mig sex liter vin. Det ska väl räcka till kommande vecka tänker jag.

Kändisspaning

Under de senaste dagarna har jag sett följande kända ansikten, vissa mer kända än andra.

• Brolle, artist som mest är känd för sina konstiga frisyrer.
• Pär Elofsson, föredetta skidkung.
• Peter Foppa Forsberg, skridskogud - enligt vissa.
• Robin, skånsk komiker utan humor.

Cooolt. Visst.

Resestopp

Snart är resandet slut. Det var har varit tre mycket fina veckor med de människor jag håller kärt. Idag flyger jag till Umeå och där kommer en Abisko-familje-medlem och hämtar upp mig och sen styr vi kosan mot Vännäs igen. På lördag morgon vänder vi nästipparna ännu mer norrut och åker till Luleå, där ännu en Abiskomedlem hoppar på, och sen gasar vi upp till Abisko. Även fast det är med lätt ångest jag lämnar sommaren här i Skåne så ska det bli fantstiskt roligt att träffa "familjen" uppe i Abisko igen!

Dagen innan avresa

Även idag fortsätter solen att stråla över de skånska slätterna. Det är ungefär tjugo grader varmt även idag och lätta vindbrisar i luften, och tur är väl det för annars hade det nog varit lite för varmt. Om en stund ska jag, med familjen Söderström, åka in till Lund och njuta av sol och kaffe på någon av stadens uteserveringar. En skön avslutning på en fantastisk vecka i sommar - Sverige. Imorgon väntar Umeå och Vännäs, med privattransfer från flyget till Vännäs. Det är inte helt dumt det heller.

Fortsatt skånsk semester

Min bror med flickvän har idag lämnat den skånska slätten för ett dygn i Köpenhamn. Jag ska nu på egen hand umgås med familjen Söderström i två dagar. Och det känns inte helt dumt. Boendet kan inte bli bättre då jag nu har en hel övervåning för mig själv, boendets värdar är ytterst trevliga, Isak är den gulligaste trots att han visar visst missnöje då och då och att det är sommarväder ute gör inte saken sämre.

Idag spenderar jag några timmar på uteplatsen med min nu pågående bok Flickan under gatan. Självklart med linne och shorts på för att skaffa en liten solbränna innan jag återvänder upp till fjälls. För en stund sedan hoppade ett litet rådjur över staketet, som finns runt huset, med förmodat sikte på de utsökta blommorna. Men då både jag och rådjuret vart lite skrämda av varandra så gick det sakta sin väg.

Nu ska jag ut i solen igen, läsa och äta en glass.

Österlen

Idag ska vi spendera timmar på Österlen i den strålande solen som råder. Tror inte att det kan bli bättre.

Storstadshäng

Igår begav sig undertecknad med mina två bröder och Erica in till storstan Malmö för en musikalisk upplevelse. Vi var laddade för konsert med Kleerup på klubben Jeriko. Vissa var nog mer laddade än andra och frågar ni Niklas om konserten så var den typ världsbäst. Jag säger att konserten var bra och alla de klassiska låtarna spelades och med hjälp av Marit Bergman och Tityo på två låtar höjdes trycket rejält. Men bäst var det självklart då "With every heartbeat" spelades och alla stämde med i kör. Innan konserten började så hann vi med drinkande på Debasers uteservering. En riktigt schysst kväll med bra musik och perfekt sällskap!

Torna-Hällestad

Det är här jag befinner mig nu. Torna-Hällestad. En by med anor från slutet av 1800-talet. Riktigt mysigt. Vad som förbättrar stämningen ännu mer är att här i Skåne är det sommar. Jag pratar total grönska, värme, blommor och allt det där som hör till. Hur skönt som helst. Att komma tillbaka till Abisko efter dagarna här lär bli en stor kontrast. Från sommar upp till knapp vår. Men båda ställena har sin charm och Skåne ger mig bra vibbar. Jag är sedan länge förälskad i staden Lund och kanske är det här jag ska plugga när den tiden kommer. Inte helt omöjligt. Får känna efter mer på måndag då vi ska in dit och strosa runt på stadens kullerstensgator.

Skåneland

Idag flyger jag till Malmö. Jag är nervös över flyget då det var minst två år sedan jag flög senast. Hur mycket har inte hunnit hända sedan dess. Jag kommer förmodligen inte ens veta hur jag checkar in mitt bagage. Sen kommer säkert väskan väga över tjugo kilo vilket innebär att jag måste omstrukturera på plats. Och till sist kommer jag inte ta mig genom säkerhetskontrollen då jag förmodigen har massa saker i väsken som inte får tas med och det kommer pipa i metalldetektorn när jag går igenom. De kommer hitta en liten nål på mig, eller liknande, och jag sätts i finkan för förberedelse till mord, typ. Det här kommer att gå jättebra!

Vardag i Piteå

Sen sist har jag hunnit flytta runt en sväng, och återvänt. Har bott hos Elias och Magnus i två nätter och spenderat kvalitetstid med dom. En hel del skratt och god sushi fick jag mig där. Nu är jag tillbaka hos Marklund/Lundmark och här ska det också ätas sushi, ikväll. Jag ska göra och dom ska äta, för första gången. Det ska bli spännande att få deras utlåtande. Imorgon åker jag söderöver. Till delmål tre. Skåne. Sommar och sol med andra ord. Eller det är vad jag hoppas på.

Konsert

På lördag ska jag på en Kleerup - spelning i Malmö. Jag kan inte ens minnas senast jag var på en spelning och såg en artist som jag tycker är riktig bra. Jäkligt schysst ska det bli.

Helg i Piteå

I fredags anlände jag alltså till P - town. Och visst kändes det konstigt. Speciellt då jag klev in i Lundmark/Marklunds - lägenheten och insåg att det var där jag skulle sova. Att jag var hemma i Piteå och sover hos ett par kompisar. Men annars har det faktiskt gått mycket bra. Den lilla klumpen har så gott som försvunnit helt och det känns okej att vara här. Demonerna har alltså inte visat sig särskilt mycket och det känns skönt.

Fredagen spenderades hos Sonny och Pekka. Slappt TV - tittande.
Lördagen spenderades på stan och på kvällen blev det fest.
Söndagen har varit slapp. TV, läsning, pizza och nu TV igen.

Imorgon kommer jag flytta till Elias och Magnus för ett par dagar för att sen återvända till nuvarande boendet de sista dagarna.

Väskan är packad

Om några timmar sitter jag på en buss mot Piteå. Det ska bli så fantastiskt roligt att träffa vännerna som jag har kvar där och jag tror att veckan kommer gå fort som bara den. Men samtidigt i denna glädje så känner jag en liten klump i magen som stör en smula. Jag och Piteå fick ett så konstigt och adrupt slut. Allt gick på ultrarapid och jag hann inte reflektera. Kanske är det därför den lila klumpen stör. Kanske måste jag möta mina demoner genom Piteå, det är kanske där de finns och väntar på att jag ska komma och säga hej. Om det är så det är så ska jag möta dem i ärlighetens namn. Konfrontera, reflektera och gå vidare. Jag tror att Piteå kommer bli en jättebra vecka!

Mina vänner, snart ses vi!

Lite udda

Idag såg jag och Jenny Maud Olofsson med livvakter inne på ICA, på Ålidhem Centrum. Jenny var helt uppspelt och sprang längst hyllorna med vagnen full, om ni frågar mig. Versionen kan vara annorlunda om ni frågar Jenny om saken. Det var skumt. Alltihop.

Skumt väder

Var nyss ute på en kvick 30-minuters promenad. När jag lämnade byggnaden såg det ut som att det skulle börja spöregna vilken sekund som helst. Under promenaden sprack det upp och blev strålande sol och varmt. Sista biten strålade solen samtidigt som det haglade/snöade. Vad händer?

Sista dagen

Imorgon lämnar jag min första anhalt och drar vidare norrut, till Piteå, min andra anhalt. Det ska bli väldigt roligt att komma "hem" igen samtidigt som jag har en lätt ångest-känsla i magen. Men det löser sig, det tvivlar jag inte på. Så i alla fall, Umeå har varit hur bra som helst. Jag har hunnit med det jag ville och jag har inte behövt stressa, för en gångs skull. Tanken är att jag kommer hit igen, efter Skåne, för ett par dagar innan jag åker upp till Abikso igen. Umeå är fint, jag undrar om jag skulle kunna bo här...

ZzZzz...

Efter middagen slockande jag på soffan och har nu sovit i två och en halv timme. Sjukt. Det bådar inte gott för att somna i hyfsad tid ikväll. Men nu kanske jag för en gång skull kan läsa lite ikväll utan att somna efter två sidor. Just nu ser jag slutet av hockeyn som verkar rätt spännande. Heja Sverige!

Jag mår bra

Efter en promenad på 60 minuter kändes vatten och grapefrukt riktigt fräscht. Efter en dusch och middag bestående av kräftsallad med quinoa så kommer dagen vara komplett. Då är det häng framför Tvn som gäller, hela kvällen. All by my self.

Lite av dagen

Dagens lunch:

En quinoa-sallad.

En blandsallad med ruccola och bladspenat, hackad tomat-rödlök-gurka, färska champinjon, lite hackad fetaost samt quinoa.

Dagens to do:

Promenad med Cissi.

Dagens att se:

Hockey VM, Sverige mot Tjeckien.

Dagens allmänt:

Jag har idag 24 timmar, nästan all by my self, och det ska bli spännande att se hur det går. Inte för att jag tror att jag kommer lägga mig ner och grina av ensamhet mer att det ska bli spännande att se hur det är att vara helt ensm. Det var ett tag sen jag var det. Men att bara vara med sig själv, helt själv, kan nog vara nyttigt.

Lule-musik

Ett tips från mig till er, lyssna på Skaburbian Collective. Ni hittar bandet på MySpace.

Promenad

Jag och Cissi har varit på en 90 minuter lång promenad. Hur skönt som helst var det att röra på sig igen. Det har blivit lite lite med sånt under månaderna i Abisko. Eller i alla fall rejälj mindre än då jag tränade på Nautilus. Men nu ska jag försöka komma igång med gången igen då jag har många långa och härliga promenader längst Kungsleden att se fram emot i sommar.

Roxette

Sitter och lyssnar/tittar på gamla Roxette-dängor från allas vårt YouTube. Från tiden då Marie var riktigt snygg och folk faktiskt tyckte Gessle var en smula cool. Riktigt bra är det.

Chill-dag

Idag har jag ingenting planerat. Ingenting förutom tvätt som jag pysslar med nu. Jag ska se TV, kanske promenera lite i blåsten och sen se lite TV till. Hur skönt som helst. Sen ska jag även försöka boka flygbiljetter på SAS vilket inte är det lättaste då deras jävla hemsida aldrig fungerar som den ska.

Fråga kolon

Vad händer med kläderna om man råkar tvätta dem med allrent istället för sköljmedel? Jag hoppas att svaret är ingenting. Bara en annorlunda lukt kanske. Jag håller tummarna.

Ångest stavas flyg

Håller på att titta på flyg ner till min bror i Skåne-land. Bara tanken på flyg ger mig ångest. Inte själva flygandet då utan bokandet av flyget. Usch och fy. Och när man väl har kommit för sig att boka flyg och hittat bra avgångar så kommer nästa ångestvåg då man ser priset för flygkalaset. Helt galet hur mycket det kostar att flyga inom Sverige. För den summan hade jag kunnat flyga jorden runt, typ. Men jag är inte bitter, jag kommer ju att få träffa min brorsson och uppleva lite riktig sommarvärme, förhoppningsvis. Då är det ju värt det.

Cissi x 2

Om en timme ska jag börja traska ner mot centrum där jag ska möta Cissi C för en fika och uppdatering av livet. Senare ska jag nog möta Cissi efter hennes skola för lite häng på stan. Ännu en dag att se fram emot.

Sa jag att solen skiner? Inte. Solen skiner som aldrig förr och träden och gräset är grönt. En sjuk kontrast till fjällen. Men I like it.

21

Efter cirka två månader av längtan har jag nu fått njuta ordentligt. I ungefär två timmar också. Bion var så bra som jag önskade. Jag såg filmen 21. Den rekommenderas. Jag har haft en alldeles underbar söndagkväll.

Kulturchock

Kvällen igår blev middag och sen sömn på en soffa medan mina Stillar såg film. Jag vet, kanske inte helt socialt men ögonen gick inte att hålla uppe. Väl hemma hos yngre Still så hade jag inga problem att fortsätta mitt sällskapande med John Blund. Jag fattar inte riktigt varför jag är så pass trött men har börjat klura på att det kanske är ett samspel mellan helt annorlunda luft här och i Abisko samt att det är en lite chock att lämna "the magic bubble", som man lever i, i Abisko och komma ut till verkligheten. Att jag sen saknar min Abisko-familj väldigt mycket är nog en stor bidragande faktor också. Men, jag ska leva i nuet. Ikväll är nog bio inbokad och det ska bli riktigt schysst. Storstäder har sina fördelar trots allt...

Soft häng

Ikväll var tanken utgång men blev utbytt till soft häng hos storasyster Still, och ingen blir gladare än jag. TV, god middag och allmänt häng är inget man kan få för mycket av och speciellt när mitt Umeå - folk är inblandat. Mot ICA.

Still Food

Jag har precis blivit serverad en "luffarmacka" till frukost/brunch. Lovely.

Björkarnas stad

Solen skiner i Umeå även dag två. Avslutade gårdagen med en utgång på O'Learys med mina fina flickor. Och efter en oerhört skön och välbehövlig natts sömn, på Still den yngres soffa, är jag nu redo att möta dag nummer två. Vad den har att erbjuda är inte riktigt spikat men då jag gillar överraskningar så ser jag fram emot dagen.

Mission I - Completed

Under två dagar har jag nu färdats, med mina reskamrater, från Abisko till Umeå, med ett stopp vardera i Luleå och Vännas. Idag anlände vi in till Umeå stad och för min del innebär det att jag nått mitt första delmål. Under dagen har jag njutit av det underbara vårvädret som visat sig samt försökt smälta alla de intryck som anfallit mig under dagen. Nu sitter jag dock i lugnan ro med Cissi, hos hennes pojkvän, och känner lugnet. En middag ska avnjutas och sen blir det girls night out. Här i Umeå ska jag nu befinna mig i cirka en vecka så det vore väl fan om jag inte ska hinna med att träffa er alla betydelsefulla.

Luleå-Vännäs-Umeå

Jag ska på road trip. Den startar idag, om cirka en timme. Med mig i bilen har jag, Cammy, Lotta och Hanna. Det kommer bli hur trevligt som helst. Första stoppet blir ikväll Luleå för övernattning hos våran forna kollega Petter, andra stoppet bli imorgon Vännäs för övernattning hos Cammy och på fredag dundrar vi in i Umeå. Där splittras vi efter några timmar på stan och ses inte på dryga tre veckor. Känns lite som att skiljas från familjemedlemmar, då man bor så tätt inpå varandra. Men tiden går fort och snart startar sommarsäsongen. Den ser jag fram emot.

Lavin

För några dagar sen såg jag min första, och förmodligen enda, lavin. Som tur var såg jag den på håll men även där såg man hur fruktansvärt stor och kraftig den var. Sjukt coolt var det. Ljudet den frambringade trodde jag från början var ett stort flygplan som flög över mig men jag insåg snabbt att det inte kom från luften utan från berget framför mig. Ännu en gång, sjukt coolt. Och nej, ingen skadade sig.

Drinken Dranken Drunken

Alkoholintaget de senaste veckorna har varit större än på väldigt väldigt länge. Jag känner mig nästan som esterna i Björkliden i somras, som var fulla dygnet runt. Och avslutningsfesten i söndags förbättrade inte situationen direkt. Drycken flödade i stora mängder och när de tomma flaskorna, dagen efter, räknades fattade ingen hur det hela gått till. Men nu är jag alltså ledig i cirka tre veckor och ett uppehåll från "hälsosamma" fjällen kan nog vara gott för kropp och själ. På fredag förmiddag är jag i Umeå så börja bråka om vem som vill ha mig boende i sin lägenhet redan nu.

Valborg

Vad gör ni en kväll som denna? Ska ni stirra in i en stor majbrasa eller kanske grilla krov? Själv ska jag köra, japp, ni läste rätt. Delar av personalen ska, som tradition, sjunga ett par välvalda låtar ikväll framför den inte allt för gigantiska brasan. Körens namn - Puttes bullerbarn. Tråkigt att ni missar det för det lär nog bli en upplevelse i sig, på gott och ont.

Inkast

Jag har länge försökt hålla ut men nu har jag insett att det inte går längre. Jag har kastat in en del av handduken. Men jag har inte gett upp. Jag är numera inte "Kirunafjällens mest uppdaterade blogg" utan bara "Tankar från fjällen". Ni, som jag, har märkt att jag bara blir sämre och sämre på att uppdatera och för att lätta samvetet lite så tog jag det mogna beslutet att ändra bloggbeskrivningen. Nu kan jag med lättnad slippa känna den dagliga ångesten över att jag inte skriver något av allt som händer mig här uppe i fjälls.

Ni kanske undrar nu vad jag har missat att informera er om, vad som har hänt sedan sist. Tja, inte mycket egentligen men samtidigt känns det som en hel del. Det är inte stora händelser som inträffar utan det är bara vardagliga saker, men saker som betyder mycket i mitt liv just nu. Jag är omringad av underbara personer som verkligen förgyller min vardag. Jag har fått många nya vänner som jag med säkerhet vet kommer vara kvar i mitt liv långt framöver och det är med dessa som min vardag och ledighet spenderas. Fester, filmer, temys, syjunta (japp, jag har börjat med handarbete), samtal, promenader och sjukt mycket kärlek och skratt är lite av vad vi sysslar med och ger varandra. Hur bra som helst. Jag känner att jag inte kunnat ha det bättre nu.

I sommar blir jag som sagt kvar och då kommer jag lämna städet för restaurangen. Jag ska bli servitris igen. Detta innebär såklart att jag dominerade då jag provjobbade och jag har en hel sommar av galet mycket kul att se fram emot. Men innan sommarsäsongen börjar har jag drygt tre veckor av ledighet att se fram emot. Tre veckor av möten med mina vänner som jag saknar rejält. Jag ser fram emot Umeå och Piteå och självklart Lund, där jag ska möta min brorson för första gången. Så vänner, ni kan vänta mig i Umeå runt den 8-15 maj (datum är inte helt spikat) och i Piteå runt den 15-20 maj (datum är inte spikat). Det kommer bli jävligt nice!

Dagarna två

Igår var en ledig dag och jag med kollegor åkte till Kiruna och njöt av "storstad". Ett besök på systemet förgyllde kvällen med gott vin till god mat. Eftersom vinet dracks rätt flitigt under kvällen har jag av naturliga skäl haft lätt huvudvärk idag. Men den börjar nu släppa lagom till att jag ska jobba i restaurangen. En kväll jag ser fram emot. Jag har även hunnit med en glass - "dejt" samt fått mig många goda skratt. Något som inte hör din det ovanliga här på Abisko Turiststation. I love it.

Håll tummarna för mig

På lördag ska jag provjobba i restaurangen inför sommaren. Håll tummarna för mig. Må jag inte klanta till det.

I'm alive!

Jag dog inte under turen till Abiskojaure. Men jag kan meddela att jag aldrig har haft så ont i hela kroppen som när vi återvände på fredag eftermiddag till Abisko, efter 3 mil på turskidor, på två dagar. Allt värkte. Allt som jag visste kunde värka och massa annat också. Helt sjukt. Sen värkte min vänstra fot också, efter en onödig vurpa. Den värker fortfarande. Turen i sig, bortsett från att den var helvetes jobbig, var alldeles underbar. Vädret kunde inte ha varit bättre, vilket har bidragit till att jag har fått en hyfsad bränna, och utsikten var helt sagolik.

Tröttheten själv

Efter gårdagens sms om lillens ankomst till världen var jag rätt uppspelt och den känslan fortsatte under hela kvällen, även då jag la mig för att sova. Alltså blev det mindre sömn än planerat i natt. På jobbet tog jag mig igenom dagen med en hel del koppar kaffe till hjälp. Efter jobbet blev det en promenad in till Östra för handling av mat på lapporten, den "stora" matbutiken. Med mig hade jag Matilda, min nya middagskompanjon. Mat blir så mycket roligare att laga om man är två. Väl hemma igen blev det varma mackor i ugnen sen en snabb dusch och nu sitter jag i Nilles stuga och är helt slut i kropp och själ. Så efter lite surf och tv kommer jag slockna fortare än kvickt.

Imorgon är det jobb som gäller frm till 15.00, sen ska jag och min matkompanjon på skidtur till Abiskojaure, 1,3 mil in i fjällen. Håll tummarna för att det ska gå bra för mig - jag vill inte ramla och göra illa mig och jag vill heller inte svimma av utmatning. Båda känns inte helt omöjliga. På fredag eftermiddag är vi tillbaka till civilisationen igen. Då får i se om jag är hel.

Prinsen har landat!

Jag är från och med nu Faster till en pojke som är hur gullig som helst.

Stolt!

Ledig måndag

Efter att ha varit snäll och bytt bort min lediga lördag så var jag ledig idag istället. Första halvan av dagen, fram till lunch, spenderade jag med städning, tvättning - ja allmän rengöring av rummet helt enkelt. Efter lunchen har jag suttit ute i solen och läst, snackat och läst lite till.

Vad har mina vänner gjort idag?

Ingenting än

Jag har inte blivit faster än. Jag var säker att jag i morse skulle fått ett meddelande med den glada nyheten men inte. Väntan fortsätter alltså...

Efter lång väntan

Värkarna har startat. Imorgon är jag nog faster Lisa.

Förfrågan

Jag ska jobba här i sommar. Visst är det någon som vill komma och hälsa på mig då?

Abisko tea party

Efter en middag bestående av yoghurt, müsli och macka ser jag fram emot en kväll med te och nybakt bröd. Självklart är det inte jag som bakat utan Lotta, tjejen som kan det där med bakning. Joinar oss i sällskapet gör Camilla, en av Abiskos kockar. Hon kan en del om bakning också... Kvällen kommer bli bra. Och imorgon är jag ledig igen. Sweet.

Hoppas på förståelse

Det här med "Kirunafjällens mest uppdaterade blogg" håller inte längre. Jag är medveten om att det krävs mer bloggande än detta för att vara den mest uppdaterade. Måste hitta på en ny slogan. Men så länge får den stå kvar. Vill bara att ni ska veta att jag är medveten om min brist på skrivande och att jag jobbar på det.

Ett ständigt nötande

Två ord som väldigt ofta hörs från personers munnar här bland personalen på Abisko Turiststation är som följer;

Fantastiskt! och
Det är lite så vi jobbar här...

Bara så att ni vet.

Dagens planer

Idag är det en utsövd Lisa som rapporterar från ett mulet Abisko. Att få sova ut är verkligen en fantastisk känsla.

Planerna för dagen är lite ovissa. Sitter och väntar på att en kollega och nyfunnen vän ska återvända från ett kortare äventyr och att vi därefter ska hitta på något. Just nu så röstar jag nog på en tripp upp med linbanan till bergsstationen för fika och mys framför brasan. Vi får se vad hon säger. Ikväll väntar eventuellt Björkliden och folk där. Jag får se hur dagen utartar sig helt enkelt.

Äntligen fredag!

Idag har jag fredag. Jag har jobbat klart för dagen och är nu ledig i två dagar. Efter sju dagars jobb känns ledigheten väldigt välkommen. Vad jag ska göra för kreativt vet jag inte än. Men en sak är säker, imorgon ska jag sova ut.

Rättelse

Det visade sig att När och Fjärran igår gick på tv4+ och inte på tv4. Hoppas att någon av mina vänner såg det trots detta för programmet var väldigt bra!

Fjäll-TV

Hör upp! När och Fjärran, ikväll på tv4 - Abisko Turiststation. Nu har ni chansen få en liten aning om hur jag har det här uppe.

Kontraster

Igår städade jag tjugoen rum och samtliga hade ankomster. Idag städade jag fyra, var av det var ankomst på ett av dem. Bergochdalbana, eh ja.

Bastu

Ikväll är bastu inplanerad. Jag hoppas innerligt att det blir av. Jag ser fram emot att basta i hög värme och sen gå hem och krypa ner i sängen för att sova skönhetssömn.

Kärlek

I morse då städpatrullen kom till sina lokaler hittade de ett enormt hjärta av folie och under, en godisskål fylld med geisha och gelehallon. I skålen fanns även en lapp med texten: Till städet, från era beundrare i servisen! Så sött.

Som sagt, världens bästa arbetsplats.

På riktigt

Nu jobbar jag på riktigt, om man nu kan säga så. Idag var min första dag på heltidstjänsten i städet. Och vilken dag. Hur mycket som helst att göra. Och en timmes för tidigt vaknande gör mig inte piggare just nu. Jag hade tänkte ta en tur på turskidor men det får nog vänta tills imorgon då kroppen har mer kraft. Idag blir det tvätta och städa rummet istället. Och sen en tidig kväll i sängen.

Sommartid

Jag vet aldrig om man ska ställa fram eller tillbaka klockan när det kommer till sommar - och vinter - tid. Informationen jag fick var framåt en timme (Och nu har jag fått lära mig tankesättet att man ställer fram möblerna=tiden på sommaren och ställer tillbaka dem på vintern). Så helt nöjd, över att det nu inte skulle bli något fel, så ställde jag klockan innan jag la mig igår kväll. Idag kliver jag upp 06.00 och går till jobbet 06.30. Ingen på jobbet. Hmm. Efter en stund börjar jag inse att något inte stämmer. Efter att ha kollat tiden med en kollega, på en annan avdelning, inser jag att min klocka är en timme för mycket. Den har med andra ord ställt om sig själv i natt och tiden blev således fel i alla fall. Jag var en timme för tidigt på jobbet, med andra ord 05.30 var jag där. Kul. Men nu ligger jag i alla fall tre toaletter före tidsschemat.