Status:

Lisa Matsson njuter av jullov i ett galet snöigt Piteå. Boken är hennes käraste vän. Allt är frid och fröjd.

Musikhjälpen

Under de två senaste dagarna så har jag mestadels legat i soffan. Dels för att jag bara känner lugnet efter skolavslutet i fredags och dels för att min mage för tillfället har checkat ut vilket gör min övriga kropp väldigt skör och mår bäst av att ligga ner. Den senare anledningen försöker jag nu bota med kokt ris och håller tummarna för att det hjälper.
Hur som helst. Liggandes i soffan så har tvn givetvis varit på och nästan till hundra procent så är det musikhjälpen på svt som har visats. Och nu till poängen med detta inlägg. Herregud vad fel det blir då man är van att höra en röst på radio och sen får se denna människa prata i tv. Ens egna bild visar sig vara totalt jäkla fel. Men i detta fall, Christer, så blev allt så mycket bättre i verkligheten. Förut älskade jag rösten och nu älskar jag hela personen.

Äntligen!

Mina kära vänner, medbloggare och okända. Jag har nu jullov!

Status:

Lisa Matsson meddelar att hon ser ljuset i tunneln. Not bad.

Happy chica

Jag tror det här kan vara enda kortet som finns på mig då jag ler ett "öppet" leende. Varför? För att jag inte känner mig bekväm med det. Kan ha att göra med att mina tänder så ut som hejkomochhjälpmig som mindre. Men vi detta fototillfälle måste nått exceptionellt roligt ha hänt när blixten gick av, och där av detta kort.

I like it!

Om att ta sig ledighet

Ni som intresserar er av att läsa min blogg har mig säkert som vän på facebook också och har därför sett via mina statusuppdateringar att det enda jag gör är i princip att studera, och möjligtvis ibland dricka bubbel. Detta beror då på, som ni säkert också vet, att jag har sjukt mycket nu på sluttampen av kursen. Har haft fyra tentor på tio dagar. Två gjorda, två kvar.
Ni har säkert allihop varit med om den sjuka pressen man kan känna vid prov/tentor, alla utom min bror Niklas som aldrig behövde plugga inför ett prov. Man tokpluggar och när man skrivit tentan så är det största friheten någonsin då man kan släppa skiten och gå vidare och känna lugnet. Men fyra tentor på tio dagar blir det inte riktigt så. Då pluggar man som en gnu, skriver provet och istället för att släppa och känna frihet går man istället hem och börjar direkt på nästa uppgift.
I fredags skrev jag prov i grammatik. Idag fick jag veta att jag klarade det, vilket känns helt otroligt med tanke på hur lite tid jag har haft på att plugga till det. Vid ett sånt här tillfälle vill jag inget annat än bara njuta av glädjen och ge mig själv lite tid. Med en ny tenta imorgon är det inte så lätt... Men nu ikväll tog jag ett beslut. Ett vettigt beslut. Jag la ifrån mig allt vad papperinförprovetimorgon heter, kokade en stor kopp te, tog fram två smarriga ostar ur kylen och slog mig ner i soffan och kände lugnet. Och här sitter jag nu. Trött och nermyst i soffan med god ost och lagom varmt te.
Hur morgondagen kommer gå vet jag inte men jag kan i alla fall säga att det här var precis vad jag behövde. Imorgon efter tentan börjar jag ladda inför fredagens tenta, den sista. Sen välkomnar jag ett jullov och ledighet i Piteå!

Populärkultur! Check!

Igår blev jag intagen till vårens sökta kurs - populärkultur! Himlarns va roligt det ska bli! Och nu kan jag slappna av en gnutta då jag gått och varit rädd för att jag inte skulle bli antagen alls eftersom jag gjorde en sen anmälan...

Three to go!

Idag har jag skrivit en av de fyra tentorna jag har innan jul. Så om tre tentor, det vill säga den 18e december klockan 13.00, kommer jag att återgå till att vara en normal människa. Eller ja, bli så normal jag nu kan vara.

Afte

Namnet är en aning udda då det är döpt efter att man får blåsor i munhålan, ganska stora och onda blåsor. Jag har fått en i halsen. Detta innebär att det gör sjukt ont att svälja. Men att jag fått själva blåsan är ingen konstighet då man läser varför blåsorna kan uppkomma. Blåsorna kan dyka upp bara sådär, utan anledning hos vilken person som helst, men också hos den som har varit förkyld, känner sig stressad och har ett nedsatt immunförsvar. Check! Check! Check!

Till mina bloggande vänner

Nu är jag less på att dag efter dag gå igenom mina sparade bloggar och se att ingenting har blivit uppdaterat. Därför kommer det ske en rensning. De bloggar som inte är uppdaterade på ett tag ryker. Sorgligt men sant.

Det undermedvetna

När jag har druckit alkohol under en kväll och sen går och lägger mig för att sova, brukar jag under natten drömma om hur jag dricker massa goda saker - kallt vatten, iskall cola osv. Detta är ett ganska så återkommande inslag vid, vid det jag kallar, fyllesömn. Och i helgen träffade jag en likasinnad. Hon berättade, helt utan att jag hade sagt nått, om att hon brukade drömma om det jag ovan berättat! Jag tycker det är helt sjukt! För det måste ju vara så att det undermedvetna berättar för en att kroppen behöver vätska, men att det uttrycker sig i form från en person till en annan. Jag tycker det är häftigt. Även om jag känner mig en aning dorky också.

Ett mirakel

Jag har vet inte om det beror på att jag är fylld av kärlek eller det faktum att jag är ganska less på skolan, men jag ser faktiskt fram emot julen. Senast det hände var säkert minst tio år sedan.

Ännu ett pucko

Dagens lärdom via tv-apparaten: Älvsbyhus vd verkar vara helt dum i huvudet.

En kväll på stan

Mat på Allstar. Biljard. Drinkar på Plaza. Cava på TC. Go'natt.
Lördagenskvällen. Helt perfekt.

Litteratur

Under kursen jag läser nu så är ett av delmomenten litteratur. Genom de här månaderna som har passerat så har en hel del böcker plöjts igenom. Mer på kommando än av njutning. Ofta har det varit böcker som jag aldrig själv skulle valt - komplicerade och tråkiga.
Den här veckan ska vi såklart också läsa en bok, och mina klassisar hade avslöjat att det handlade om en pjäs, i bokform. En hyfsat kort pjäs, alltså tunn bok, men ändå en pjäs. Självklart kräktes jag lite innan jag ens bläddrat fram första scenen.
Jag måste erkänna, jag blev positivt överraskad. Jag vet inte om det var för att den var bättre än väntat eller om det berodde på att den var tunn, lättläst och beklädd med mycket bilder (den tog cirka en timme att läsa den).
Woza Albert!

Att älska somna på soffan

Jag vet inte varför men oftast då jag och John bestämmer oss för att kolla hyrfilm på DVDn så blir jag fruktansvärt trött och somnar en bit in i filmen. Jag är med andra ord ett tråkigt filmsällskap. Detta inträffade igår: Vi sätter på filmen, jag lägger mig tillrätta i soffan, efter cirka 20 minuter börjar jag känna mig lite trött och frusen, John hämtar ett täcke åt mig - Go'natt.
Hur tråkigt som helst men och hur skönt som helst.

Out of your control

Idag hade jag två assignments att färdigställa och skicka in till läraren. Deadline, klockan fyra. För cirka en timme sedan komponerade jag ihop ett mail och bifogade en fil med min text.
Känslan att trycka på send - knappen och känna hur uppgiften glider dig ur händerna och du vet att du nu inte kan göra något mer, är så oerhört skön. Man känner sig fri för en stund. Och lyckas man hålla borta alla de andra uppgifterna som ligger och väntar på att bli gjorda, till i morgon, vilket jag hoppas att jag gör, så har jag nu resterande av eftermiddagen/kvällen ledigt. Yes yes yes.

En daglig dos

Idag på apoteket så ser jag att Resorb har kommit ut med en ny smak, Hallon! Hade det här varit under min tid i Abisko, hade jag ju givetvis vetat detta. Där var nämligen 'vin på kvällen + Resorb morgonen efter = sant'. Och den enda Resorbsmak som jag fann drickbar var svartavinbär, men även den blev mot slutet lite obehaglig att svälja. Jag tror dock på hallon, det känns som att den kan komma att ta förstaplatsen framöver. Dock så lär det nog ta ett tag innan jag får äran att smaka då min vinkomsumtion har minskat något oerhört sen jag lämnade fjällen. Detta kan bero på att jag inte har mina vinpimplande fjällkamrater vid min sida länge.
Nu är jag i Umeå, här pluggar man.

En gruva som lovar guld så småningom

Jag vet. Jag vet jag vet jag vet. Bloggen verkar i princip död. Den är tyst och i era ögon kanske ni tror att den är bortglömd, men så är det inte. Jag är fullt medveten om att den finns och att jag nu för tiden har slackat efter i uppdateringar. Men jag har mina orsaker, samma som förut. Det är skolan. Jag har fortfarande väldigt mycket att göra, vardag som helg, och då det dyker upp ledig tid så vilar hjärnan. Detta innebär, att sätta sig ner och skriva känns inte lockande. Och sen händer det ju inte speciellt mycket då jag enbart pluggar.
Men så att ni vet. Jag är här. Den lever även om motsatsen känns mer trolig. Så ge inte upp, släng inte bort mig, en vacker dag kommer det att blomma här igen. Jag lovar.

Bangatan

Lägenheten högst upp, det är där vi kommer att bo efter årsskiftet. Not bad.

Dagens att se fram emot

Kvällens fest som min Abisko-Susanne ska delta i! Underbart!

2010 börjar bra

1 januari, det är då det händer!
Me and my beloved har idag skrivit på ett hyreskontrakt gällande en suuuuperfin 2a på Haga, här i Umeå. Huset, som ligger på Bangatan, är av modell äldre men lägenheten är desto nyare. År 2006 byggdes lägenheten om från att tidigare ha varit ett vindsutrymme. Så med en lägenhet som är superfräsch, lagom stor och har en balkong som är ganska rymlig och ligger i söderläge (alltså sol sommaren lång = cavasippande och paraplydrinkar) så är vi väldigt nöjda. Ja, nästan löjligt nöjda.
Ni som känner er manade, extra snälla av all god julmat som svalts ner under mellandagarna och kanske därför vill ha lite extra träning, eller bara gillar oss som personer får gärna anmäla er som flyttnissar/bärhjälp, för just det - det finns ingen hiss och vi bor givetvis högst upp.

He is back

Morkullevägen har fått finbesök i form av en tiger. Hans master har på ålderns höst bestämt sig för att ta säsongsjobbandet till en ny nivå och åkte därför till grannlandet Norge för att tjäna lite extra kosing. Och då passade det sig bäst att den lilla lurvige tog en road trip till Umeå för en månads visit. Detta innebär en liten omställning, kanske främst när det kommer till morgonpromenad, lunchpromenad, eftermiddagspromenad och kvällspromenad. Tur är det då att det nog inte är många som dött av frisk luft och motion.

Dagen i en liten ask

Efter att jag tillfrisknat från grisbakterierna så hade jag en del att ta igen. Jag har varit flitig och gjort så mycket jag har kunnat, den missade tentan måste jag dock avvakta med till mitten av november. Trots min flitighet så finns det ingen tid för ro så idag väntar fortsatt plugg plugg plugg, fram till klockan fyra för då blir det "after school" med Irre på universitetsområdet. En mycket trevlig start på helgen om ni frågar mig!

Startskottet har gått

Jag vaknar och kliver upp ur sängen. Går in i köket och skalar en mandarin. Tittar ut genom fönstret och vad ser jag, jo snöflingor som dalar ner genom luften. Och helt plötsligt infinner sig en myskänsla, även fast jag inte är något stort fan av vinter.
Fredagen den tjugotredje oktober får jag alltså inte bara mitt studiestöd, jag får även se, för mig, vinterns första snöfall. Inte illa.

Två blir en

Idag fick jag ett samtal från en god vän. Hon berättade att hon ska gifta sig i vinter. Så år 2010 kommer vara året då jag för första gången går på en nära väns bröllop. Så himla fint!

I'm alive!

Jag har varit riktigt svag de senaste fyra dagarna, efter att i söndags ha blivit attacksjuk. Vi tror, eftersom både jag och John blev sjuka samtidigt, att det är den omtalade svininfluensan som har smekt oss med sin skönhet.
Ett symptom är muskelvärk, och jag har ta mig fan aldrig haft en sån muskel/ledvärk som under de senaste dagarna. Sen är det ju hostan också, den som är själva kännetecknet för svinis, den häcklar oss för fullt. Annars är det feber, frossa, huvudvärk och allmänna förkylningssymptom.
Och nu då det börjar kännas lite bättre, behovet av sex Ipren och två Pronaxen per dag behövs inte, så har givetvis Cissi blivit smittad. Så nu är det hennes tur att gå igenom skiten.
Jag hoppas att vi är friska till nästa veckas början. Dels för att det är jäkligt tråkigt att vara sjuk, dels för att jag har en hel del att ta igen i skolan...

Not that yammi

Den här ska ses ikväll.
Ni ser väl vem det är?

Fortsättning på föregående...

"Och middagen då, hittade vi nått? Självklart. Saftigt, dyrt kött som man redan på prislappen förstår kommer smälta i munnen vid servering."

Köttet, en saftig entrecôte-bit från Texas, Amerika, var precis så god som den dyra prislappen skvallrade om. Mör, saftig och näst intill smältande i munnen. Man kunde nästan tro att biten var framstyckad en timme tidigare, på en gård nära dig.
Var inte snål. Lyxa till det. Besök Duå och det kommer vara värt varenda öre.

Det ska göras med klass

Jag har en pojkvän som gillar det här med att laga mat. Givetvis tycker han som alla andra matlagningsintresserade personer att bra råvaror gör matlagningen mycket roligare så därför tog han idag med mig till DUÅ, en delikatessbutik här i Umeå, för att inhandla varor till kvällens middag. Butiken föll mig i smaken. Den har klass och det gillar vi. Speciellt förtjust blev jag i osthörnan. Jag säger då det, to die for!
Och middagens då, hittade vi nått? Självklart. Saftigt, dyrt kött som man redan på prislappen förstår kommer smälta i munnen vid servering. Och så osten såklart. Jag kunde inte gå därifrån utan lite exklusiv chèvre.
Det är klass. Det är gott. Det är fräscht.

Fonetisk skrift

Den senaste veckan har jag studerat fonetik och dess skrift på hög nivå. Speciell energi har jag lagt på skriften då jag har haft lite svårt att få a:, å, ä, ö - ljuden och alla dess olika tecken på rätt ställe.
Men idag gjorde jag alltså provet och nu kan jag inte göra annat än att släppa det och hoppas på att det gått vägen.
Jag kommer fira att jag gjort tentan med att äta hemgjord hamburgare och till detta dricka en kall Heineken. Alldeles lagom.

Fullt upp

Jag är medveten att min blogg ligger lite lågt nu och för att stilla mina läsares undran, why, så ska jag berätta.
Jag läser alltså Engelska A 30hp på Umeå Universitet. Detta innebär att jag läser på 100 procent. Läser jag inte för vokabulärtenta så är det för fonetik, och är det inte det så är det antingen realia, grammatik, litteratur och så vidare, och så vidare... Jag pluggar på minst 150 procent. Minst.
Med andra ord, jag har häcken full. Jag hoppas på överseende och lovar att återkomma så fort tiden finns. (och anledningen till att det finns tid nu är att jag ser Efterlyst och bloggar samtidigt, allt för att hinna med så mycket som möjligt.)

Flickan som lekte med elden

Lisbeth Salander, hårdare tjej blir det svårt att hitta.
Liksom ettan var den här filmen också väldigt bra, för att vara svensk, och jag ser med spänning fram emot tredje och sista filmen.

Hur gör du?

Jag bytte tandborste igår, anledningen till detta är att jag läste att man ska byta en gång i månaden. En gång i månaden, gör ni detta? Jag kan då direkt säga att min tandborste brukar vara längre än så...

Pepp!

Skulle ni möjligtvis råka se mig komma åkandes i en bil, i någon stad, stirrandes ut genom rutan med en eventuellt lite lätt tokig blick, ja då behöver ni inte vara rädda. Det är bara mitt gamla jag som försöker utveckla mig lite. Och detta genom att spana på alla möjliga sorters vägskyltar, och se om jag kan och förstår dom, eller snarare hur många jag kan från gång till gång. Jag tar baby steps, men någonstans måste man ju alltid börja...

Enögat

John frågade mig idag varför jag blundar med ett öga då jag dricker ur en flaska eller burk. Det gör jag väl inte alls var mitt svar på det hela, var av jag sen skulle ta en klunk vatten ur en flaska och just det, blundar med ett öga. Jäkligt frustrerande, mest för att John har upptäckt en sak om mig som jag inte visste själv. Sen spinner han även vidare på denna grej och berättar att Niklas, min bror, gör precis samma sak, och har alltid gjort.
Eftersom jag inte har ett klokt svar på detta enögda mysterium så passar jag frågan vidare till min bror. Varför gör vi detta? Är det ett familjearv eller bara ett tecken på att något är lite defekt hos oss?

En liten detalj bara

Tycker ni det är lika irriterande som mig när man plockar godis, typ Malaco - fiskar eller wienergum, och man alltid får de tråkiga färgerna i skopan. De tråkiga färgerna för mig är exempelvis gul och vit, och anledningen till att jag mobbar ut dessa är för dess blekhet och att de således inte ser så goda ut. Och alltid alltid alltid kommer de fula jävlarna ner i skopan för ett försök att smutsa ner påsen. Men vet ni, jag vinner. Ett - noll, till mig.

Man drar på smilebanden mer än en gång

Idag träffade jag Aron. Han är skåning och pratar grötigt. Jag pratar norrländska och han har svårt att förstå mig. Han är konstig. Men ack så rolig. Rent av underhållande.
Dagens bästa från Aron är att han ska skaffa hundvalp. Det ni inte vet om honom, ni som inte känner honom, är att han är som en valp själv och kommer aldrig kunna ta hand om en hund fullt ut, menar jag. Han menar annat. Och tiden får väl utvisa vem som har rätt...

För att det är schönt!

Nerifrån och upp. Duntofflor, mysbyxor och en mjuk, värmande Houdini.
Sen är jag trött också.

R.I.P

Patrick Swayze har nu somnat in och jag tycker det är väldigt tråkigt.
Om ni visste hur många gånger han har gett mig sina djupa blickar, dansat med sina vickande höfter för mig och sagt "Nobody puts Baby in the corner" för mig.
Jag älskar Dirty Dancing och Patrick, för hans medverkan i den. Utan honom hade filmen aldrig gett mig alla de bra stunder jag haft med den.

...

Det slog mig nu att jag i två av mina tre senaste inlägg har sålt in både Mio och TC, med slutklämmen "ni kommer inte att ångra er". But why?

Det lilla extra

Många timmar har jag spenderat på TC - främst jobbandes men även några timmar av dansande, minglande och drickande har det blivit. Och eftersom TC anses ligga topp tre av Umeås alla restauranger så är det ganska konstigt att jag inte spenderat fler timmar ätandes där. Igår såg jag dock till att det blev ändring på detta.
Jag och le love satt i dryga tre timmar och åt, rätt efter rätt efter rätt. Och det var sagolikt gott, för att inte säga trevligt.
Jag spisade Kalixlöjrom till förrätt, Lasagne (som för övrigt var den godaste jag någonsin ätit) till varmrätt och Crème Brûlé med rårörda hjortron till efterrätt. Sen var det knappt att kaffet gick ner.
Har ni vägarna förbi Umeå, eller bor här, och vill äta god mat till vettiga priser, för den mat ni får serverad, så besök TC. Ni kommer inte att ångra er!

Hallå?

Ikväll, under en bilfärd, såg jag och John ett par som kom bärandes på en soffa, mitt mellan två bostadsområden. Det såg väldigt studentigt ut. Typ, vi-har-köpt-soffa-men -har-inte-tillgång-till-bil-att-hämta-den-så-vi-bär-den-istället-studentigt. Och det såg väldigt jobbigt ut också, samt roligt, men det förstår ni säkert.
Jag behöver väl inte nämna för er att jag aldrig hade ställt upp på något liknande. Någonsin. Nej, jag tänkte väl det.

Något helt magiskt

Jag har ju glömt att berätta om mitt möte med världens, i särklass, skönaste soff-fåtölj.
Hade jag haft råd och plats skulle jag utan tvekan införskaffa detta mästerverk. Eller fan, hade jag haft råd hade jag gjort plats för den, utan tvekan. With no mercy.
Det är nästan så att ni måste besöka närmaste Mio-butik och provsitta. Ni kommer inte att ångra er.

Ett konstaterande

Otur i spel, tur i kärlek. Visst är det så man säger, för det stämmer verkligen. I alla fall när det kommer till mig.
Idag köpte jag fem (!) trisslotter. Och givetvis så fanns det inte en vinst på någon av dem. Helt otroligt surt. Det är nästan så att jag känner mig lurad. Jag menar, hur svårt ska det vara?! Men efter att ha läst på baksidan av lotten inser jag att det är ganska svårt att vinna, speciellt något av större värde. Alltså ska man ha jävligt tur om man gör det. Och det har ju bevisligen inte jag.

Whitney

Smålyssnar på hennes nya skiva, för att höra om det är nått att hänga i julgranen. Även fast låtarna inte tilltalar mig det minsta så gör hennes röst det, den nästan trollbinder. Och jag tänker på mamma. En bra känsla infinner sig.

But why

Jag vet inte om det bara är jag som drabbas av detta eller om ni också varit med om det, och om ni i så fall stör er på det lika mycket som mig.
Exempel: Ni hämtar ut ett recept på apoteket och får er produkt i en ask. Asken går att öppna från två håll, som oftast. Du öppnar från ena hållet och märker då att du valt sidan där pappret för beskrivningen ligger, och som ligger och i vägen för att ta ut produkten.
Du har alltså valt fel sida, anser jag. Och mitt problem är att jag alltid väljer fel sida vid dessa tillfällen och det stör mig nått kopiöst. Jag menar, man har en femtio-femtio-procents chans att välja rätt, och det blir alltid fel för mig. Varför?

Tre goda ting

Om jag var tvungen att välja tre saker som jag skulle vara tvungen att livnära mig på resten av mitt liv, från och med idag, skulle det utan tvekan vara:

Chevréost.
Choklad.
Sushi.

Hur skulle menyn se ut för er?

Student 09

Idag kommer jag att ta mina första stapplande steg på universitetsområdet, som student. Och eftersom jag tog beslutet att bli student så pass sent, så tror jag inte riktigt att jag har förstått vad detta innebär. Jag ska alltså leva på csn, plugga läxor, läsa böcker, skriva tentor, ja vara allmänt flitigt. Men trots detta så ser jag ändå fram emot min första dag men lätt nyfikenhet. Det här kan gå precis hur som helst.

Vad händer

Jo. Jag sitter ute på Svartnäsudden i Piteå och mår gott. Här är jag för att vi ikväll ska delta i en kräftskiva i Roknäs med fina vänner. Hade vädret varit bättre, eftersom det nu regnar och blåser, hade det känts bättre men jag vet att kvällen kommer bli bra oavsett.
Sen då. Ja, alltså jag jobbade min "sista" dag på TC i torsdags. Den sista sommarvikariedagen. Framöver kommer jag jobba lite extra istället, för på måndag börjar jag nämligen att plugga. Första gången ever på universitetet. Det ska bli spännande och jag vet inte riktigt vad mina förväntningar är, med andra ord kan det gå hur som helst.
Annars är allt som vanligt. Med andra ord har det inte hänt så himla mycket.

Kräftish

Kära vänner, visst har jag en kräftskiva att se fram emot på lördag, hemma i Piteå?
I sure hope so!

Vimligt.se

Vi var ut igår. Och glada var vi, som synes. Det kan bero på att vi åt mycket god, egengjord sushi innan...

Så där töntigt lycklig

Ja. Det är nästan så att jag skäms. Nästan.
Ni vet blogginlägget i våras om "vårskriket". Mm, nu känns det som det skulle behövas ett "höstskrik". Inte för att jag känner att jag måste skrika ut till just er om hur mycket jag älskar en person, mer därför att jag känner att jag håller på att bubbla över inombords av happy feelings och jag känner att jag skulle behöva lätta på trycket lite.

Kärlek. Pirr. Glädje. Skratt. Hjärtbank - I love it.

Fin vän

Fick ett meddelande av Andreas idag. Han kommer till Sverige nästa onsdag, och gör ett bejublat besök i Umeå under slutet av den veckan. Han vill träffas. Jag vill träffas. Vi ska träffas. Och jag är glad över detta.

Om jag fick välja fritt

Vad jag helst helst helst vill göra just nu är att sätta mig på ett tåg upp till Björkliden och få en middag serverad av min käre far. Jag saknar honom.
Blir det som jag vill så kommer jag få mig några dagar där uppe i september. I en värld av röd-orange-gul-grön-brun-färgade träd. Magiskt vackert. Och ultimat hade det varit om jag fått dela alla fantastiska intryck med min kärlek. Och så blir det, om jag får bestämma.

En blir två

På söndag kommer min kombo hem igen efter att ha spenderat sommaren på annan ort, jobbandes. Och man skulle väl kunna säga att det egentligen är nu vi flyttar ihop, för jag vet inte riktigt om man kan räkna veckorna innan sommaren då vi mest gick om varandra.
Idag, söndagen till ära, så har jag, med viss hjälp, storstädat lägenheten. Och jag hade det trevligaste området, nämligen toaletten. Men samtidigt så kanske det är det ställe som gör störst skillnad väl städat, så såhär i efterhand är jag väldigt nöjd över min insats. Kaklet glänser, det luktar fräscht och avloppen är som nya. Så Cissi, välkommen hem!

Äpplets värld

Jag har en pojkvän, och framförallt en bror, som båda är Apple - frälsta. Enligt dom så finns det inget mer vettigt än Apple. Frågan om när jag ska införskaffa mig en riktig dator, dvs en MacBook, har kommit mer än en gång. Och ständigt kommer kommentarer som "det där skulle aldrig hända på en Mac" om det dyker upp ett litet problem för mig på datorn. Jag har ingen aning om ifall - eller när jag kommer skaffa en MacBook, men jag har iallafall tagit steget in i Apples värld genom att skaffa mig en iPhone. Och jag måste ju medge, Apple har ju det lilla extra. Bara då man öppnar förpackningen till telefonen känns allt välplanerat, välproducerat och ja, väldigt cleant. I like it. Och efter lite tid med telefonen, för att lära sig alla nya funktioner, så är jag nu väldigt nöjd. Nästan in love. Och min kärlek och bror, gissa hur nöjda dom är.

En dag på stranden

Nu fortsätter vi dagen med vin och mat i den ljumma Umeå-kvällen.

Ett fenomen

Varför känns det som att vissa människor inte åldras. Alltså nu pratar jag utseendemässigt. Förslagsvis Björn Skifs, Karin och Stig Borg och Arne Weise. Visst håller ni med?

Nostalgibak

Då jag var liten bakade jag och mamma, varje fredag, sockerkaka. Och jag tyckte det var hur kul som helst med baket, framför allt var det väldigt gott att få slicka ren smetbunken efteråt. Men sen blev jag äldre och saker och ting blev sig inte likt och detta fick baket lida av.
Idag har jag dock fått en knäpp i huvudet. Jag är baksugen. Så jag har nu planerat att "slänga" ihop vaniljmuffins, chokladbollar och en sockerkaka, mamma till ära. Jag har svårt att tro att den kommer bli lika god som mammas var, men jag ska göra mitt bästa och ha barnsligt kul då jag gör det.

Because I'm worth it

Jag äter körsbär och chévre, samt dricker bubbelvatten. Det känns som lagom helglyx.

I filmens tecken

Jag har kärt besök. Och när vi lade planerna för helgen så kom vi ganska fort fram till att vi båda ville göra så lite som möjligt fast ändå vara lite kulturella. Vad gör man då, undrar ni. Man ser film, säger jag.
Sagt och gjort. I torsdags hyrde vi tre filmer - svensk deckare, amerikans/spanskt familjenarkotika drama samt en spank sexuell-finna kärleken-men allt är inte helt enklet - film. Såg en, two to go. Igår var vi på bio och såg Public Enemies, som var lite av en besvikelse. Bio blir det även ikväll, dock något helt annat, nämligen Sommaren med Göran. Det var även prat om Brüno, men det kanske kan bli lite tajt, speciellt då vi har två av hyrfilmerna kvar att se...

Tillfälligt fel

Jag har, sen jag var ganska lite, lyssnat mycket på musik, av olika varianter. Musiken har som alltid varit med mig, i ur och skur. Men nu, nu har det hänt nått. Jag är musikmätt. Har ingen lust alls till musiken. Och jag provar då och då med att lyssna lite, men det känns ointressant. Jag hoppas givetvis att detta kommer ändras snart, för jag inser ju att jag missar nått bra. Och tills dess ska jag försöka komma på varför det blivit såhär.

Hjälp mig!

Jag har under en kortare tid klurat på en sak, nämligen vad skillnaden är mellan att sakna och att längta. Jag förstår som i huvudet att det är en viss skillnad, sakna känns lite mer "negativt", om ni förstår. Men jag kan ändå inte riktigt reda ut det hela. Så hjälp mig med detta, är ni söta!

Söndagsmiddag

Färsk tortellini med sallad, och en rosmarinvinegrette till detta.
Fröken Still kanske borde ta och sadla om och bli la chef istället.

Övernattning

Dygnet på Ålidhem har varit helt perfekt. Alldeles lagom. Sex and the City. Pizza. Te. Skratt. Prat. Och lite mer av nämnda serie.
DVD - spelaren går fortfarande varm, även fast vi gör lite andra saker samtidigt. Jag datar samt läser lite skvaller och fröken Still håller nu på att forma en egen Carrie - frisyr.
Vi är lata, tillräckliga och alldeles alldeles lagom.

Aj aj

Nu har jag provat det här nya fenomenet kallat spikmatta. Och satan, det kändes. Jag har hört att man ska ha t-shirt på sig de första gångerna men det kändes fjompigt så jag körde "naked" style. Men samtidigt som det kändes som satan så var det skönt. Värmande, på ett konstigt sätt. Skönt, på ett ont sätt.

Pizzan som gräddad

Kvällens middag

Pizza med serranoskinka och chevréost. Och kall Heineken till detta. SATC-kvällen har börjat.

Nr 48

Min kärlek kör skoter, även på sommaren. Alltså på gräs. Och det här är skotern han har byggt ihop för sommarens tävlingar, som han nu befinner sig i Dalarna med.
Vi håller tummarna, eller hur.

No blue sky

Regnet öser ner. Öser. Och har så gjort större delen av dagen. Det pratas om översvämningsrisk. Illa. Och här från soffan går mina tankar till mina vänner som är på festival. Jag hoppas innerligt att de har bättre väder än såhär. För deras egen skull.

SATC - festival

Piteå Dansar & Ler pågår för fullt hemma i Piteå. Och det är utan tvekan årets happening för många pitebor. Och så har det varit för mig också. Jag minns förra sommaren, då jag jobbade i Abisko. Jag mådde nästan psykiskt dåligt på grund av att jag ville vara hemma för att dansa och le med mina vänner. I år känns det inte alls så. Suget efter festival finns inte och mitt beslut att stanna i Umeå känns helt rätt. Istället för att festivala mig har jag inplanerat ett Sex and the city - maraton med en vän. Som ett pyjamasparty med övernattning. Hur skönt som helst.

Lusthus

Flickor, rosé och spets.

Klipp klipp

Studio Lotusgränd 32. Prova den. Fråga efter Cecilia.

Förstående

Min bror gillar att ha det rent och prydligt omkring sig. Att städa är typ det bästa han vet att göra, och att diska och torka diskbänken är även det väldigt tillfredsställande för honom. Och ja, jag brukar kommentera detta, för visst är det lite humoristiskt när han står där, glad som bara den, med en dammsugare eller disktrasa i handen.
Men idag så slog det mig, han har ju faktiskt rätt. Efter att jag dammsugit lägenheten och kört en rejäl städning av toaletten så infann sig en känsla av harmoni. Ren och skär tillfredsställelse.

Så skönt, så skönt

Väckarklockan ringer lite för tidigt på morgonen. Men med ansvar kommer plikter. Hur som. Jag är trött på kvällarna. Egentligen redo för sängen redan runt åtta-snåret.
Nu har jag tagit en varm dusch och sitter slö, mosig och belåten, inlindad i mitt duntäcke, uppkrupen i soffan. Härliga tid.

Beslutsångest

Min plattång har börjat krångla och kommer säkert att lägga ner helt inom en snar framtid. Då undrar jag ju som följer, ska jag se detta som ett tecken? Att jag ska klippa mitt hår kortare och låta mitt självfall härja fritt. Please tell.

Som sagt

Det är på TC det händer.

Still

Det är på TC det händer.

Min humor

- Pullover! Pullover!
- No, it´s a cardigan.

Dum och dummare.

Jag är en orm

För snart två veckor sedan skrev jag och berättade om min fantastiska bränna jag skaffat mig.
Det onda har som tur var gått över, nu har jag dock kommit in i en ny fas. Att ömsa skinn. Och då jag, för er, avslöjat min lilla böjelse för att dra bort död hud från kroppen, så kan ni ju förstå att det här borde vara lycka för mig. Men. Jag ömsar på ryggen. Massor. Ja, typ enbart där. Och det är svårt för mig att få kontakt med mitt eget ryggparti på ett smidigt sätt. I spegeln blir det så bakvänt svårt. Men tänk sen, hur extra fin jag kommer vara med min nya fräscha hud. Splendid!

TC by night II

Är det party så är det.

TC by night

Är man ute och vimlar så kan det fastna på kort. Hoppsan.
Kvällen var förövrigt väldigt trevlig.

Dagens händelse

Jag står vid baren och läser lite lätt i dagen VK, i väntan på att maten ska bli klar. Vad hör jag, jo ett högt kraxande, väldigt skatlikt, och väldigt inte utifrån. Mycket riktigt, när jag rundar baren och tittar ut över restaurangen så ser jag en skata sitt på golvet. Efter lite lätt panik så tar jag och mina kollegor tag i det hela och försöker fösa ut fågeln, första med ljud, sen med handdukar och tillslut med en sop. Det sistnämnda gjorde susen. Skatan flög iväg, vi var lättade och allt var tillbaka till det normala, förutom lite fågelpoop här och där att torka upp.

Möten

Efter en ganska lugn lunch, och en mer hektisk men framförallt varm eftermiddag, åt jag middag med kärlek och vänskap ute på TCs servering. Mycket trevliga timmar i gott sällskap.
Nu ligger jag i soffan och känner mig utslagen, kanske på grund av en kombination av för lite vatten och salt under dessa varma dagar. Jag jobbar nu på att återställa balansen.

Freak show

Idag läser jag i aftonbladet och expressen att M. J ska läggas i en glaskista, som ska föras till Neverland, för allmän beskådan. Det låter ju helt absurt i mina öron. Och jag tänker, vem fan vill se en död människa i en kista. Men direkt slås min tanke bort av svaret, som i detta fall förmodligen är, hur många som helst.

Värmeslag

Den senaste veckan har solen strålat som aldrig förr, eller nåja, som aldrig denna sommar i alla fall. I och med att jag nu jobbar lunch måndag till fredag så har jag inte haft chansen att njuta av den, utan har mest försökt överleva värmen som den bidrar med. Ni ska veta att det inte är helt enkelt att jobba i hög värme då man jäktar runt från bord till bord på en fullsatt uteservering. Men, jag klagar inte.
Hur som helst, solen har även strålat i helgen och eftersom helgen är min lediga tid så tänkte jag passa på att njuta av dess strålar. Sagt och gjort. Jag la mig vid Nydalasjön och stekte. I fem timmar. "Men ditt lilla pucko" tänker ni. Och ja, jag instämmer. Jag är stekt. Röd. En kräfta. Och det värsta är ju att det inte är första gången detta händer, att jag bränner mig som attan.
Jag undrar nu bara, när ska jag lära mig?

Allsång

Jag är tjugofyra år och älskar, ja, ÄLSKAR, Allsång På Skansen. Inget jag skäms över. Och jag vet att det finns folk där ute som tänker "Men guud!" och sen vet jag att det finns jämlikar som känner precis samma som jag. Nämligen, att nu har sommaren börjat på riktigt, för ikväll är det sommarpremiär! Klockan 20.00 kommer jag sitta i soffan och sjunga, "Stockholm i mitt hjärta...."

Vila

Jag har sovit sovit sovit, haft en hostattack och sen sovit ännu mer. Totalt tolv timmar av sömn. Och jag antar att det var behövligt för kroppen.
Jag tror jag känner mig lite piggare nu och imorgon blir det jobb, oavsett status. Jag känner mig dålig som ligger hemma då jag egentligen ska jobba. Sen på kvällen är det planerat firande av födelsedag, och det får man ju inte missa.

Läget just nu

Har precis tagit en behövlig och värmande dusch. Och det kändes som att jag skulle kunnat somna stående. Nu har jag förflyttat mitt täcke och kuddar till soffan där jag nu planerar att se ett nytt avsnitt True Blood på datorn och sen titta på tv så länge ögonen orkar.
Jag står i valet och kvalet om jobb imorgon. Egentligen borde nog det smartaste vara att stanna hemma ännu en dag och vila kroppen och hoppas den här jävla hostan lägger sig. Men det känns och andra sidan dåligt att inte jobba nu då jag precis börjat på riktigt. Och sen är det skittråkigt att bara gå hemma och rulla tummarna. Fast då var vi där igen, det bästa kanske vore att göra precis det...

En konstig känsla

Sitter på bussen hem mot Umeå, efter att ha spenderat en fantastiskt bra vecka i Piteå och haft en väldigt fin midsommarhelg på det.
Och ärlighet varar längst, så i och med det så kan jag då meddela att det känns näst intill kasst att snart vara i Umeå igen. Men självklart är det inte staden fel. Nej nej. Det är nog egentligen mitt, eller kanske främst min partners. För det är ju såhär, han har ju tok-tagit mitt hjärta och av naturliga anledningar så är det ganska svårt att leva utan det. Jag tycker att det säger det mesta.
Jag lämnar min gamla hemstad med ett hål, eller vi kallar det tomrum, inom mig som inte känns helt hundra. Och jag börjar redan nu se fram emot nästa gång jag ska få träffa och känna mitt hjärta igen.

...

Trevlig midsommar, mina vänner!

Dagens sanning

Vissa kallar det speciellt. Andra kanske skulle kalla det äckligt. Jag skulle kalla det underhållande.
Ni vet bubbelplast. Hur man börjar trycka på en bubbla efter den andra och hör det smälla till då de spricker. Och mot slutet sitter man som en galning och trycker fler åt gången och vill att det ska smälla hela tiden. Som ett begär. Jag älskar att dra bort flagnad hud, som uppstå då man bränt sig i solen. Speciellt då man bränt sig ganska så mycket och man får bort stora gammalhud - partier i ett drag. Och då man hör det där speciella ljudet, då huden släpper. Ljuva tid. Det blir ungefär som spräcka-bubblor-begäret. Varför jag gillar det vet jag inte. Det kanske räcker med den enkla förklaringen att jag är ganska speciell.

Terminator Salvation

Filmen, nja.
Christian Bale, oh yes!

Addicted to

The Hills. Vilken pang - serie! Jag ser avsnitt efter avsnitt och kan inte få nog. Som tur var har jag drygt tre säsonger kvar. Men vad ska jag göra sen, det är frågan.

Något jag vill ha i TVserie - väg är:

The Hills. Serien som man kan följa på MTV, men som jag alltid lyckas missa. Och då jag väl ser den så är det ett avsnitt jag redan sett eller så har det gått alldeles för många avsnitt, och hänt alldeles för mycket, så jag fattar ingenting. Så, jag vill ha flera säsonger som jag kan plöja rakt igenom.

Californication. Av vad jag har hört, och det lilla jag har sett, så ska serien vara sjukt bra. Och att jag inte tagit upp den under alla dess säsonger den har gått är en skam. Skämmes.

Belöning

Jag sitter i soffan med fötterna på bordet, i skenet av fyra brinnande stearinljus. På bordet står ett kallt glas vitt vin som jag smuttar på då och då. Bredvid mig ligger en kexchoklad som tillfredställer delar av mina sinnen. Så gör även vinet.
Kvällen har gått bra. Jag är nöjd. Så nu är det snart dags för sängen för att imorgon bege mig mot Piteå igen. Prisa kärleken!

Sommarjobb

Idag var dagen då jag började min karriär på TC. Och har väl egentligen inte så mycket att säga om saken. Dagen passerade utan större bekymmer och jag tror att det kommer bli bra. En bra sommar med mycket fläng under ledig tid. Men vad gör det, det är värt det. Och dessutom är det Piteå. För det är ju ingen hemlighet att jag gillar stan.

Bright light

Alltså, jag är medveten om att bilden inte gör sig helt till rätta här. För på himlen utanför bussens fönster strålar en fantastisk solnedgångshimmel - a - la - klarrosa - rött. Synd att ni inte kan se.

Att tycka mindre om

Jag vet att uttrycket "jag hatar barn" är fel att använda då det är dumt att dra alla över en kam. Men när det gäller barn i grupp, typ klasser, från åk 3-6, då blir det jobbigt för mig. Speciellt när de kommer i min närhet, till exempel på en buss. De är av någon anledning alltid väldigt livliga, omogna och har svårt att sitta stilla. Och jag frågar då mig själv, var jag själv såhär under den här åldern? Svaret är ju givet. Aldrig.

Gårdagens bio

Näe. Inte imponerad.

Lyckorus

I'm alive. In love. And kickin'.
Ibland gör det ont inuti mig. Så pass bra mår jag. Så pass glad är jag. Ja, så pass kär är jag. Bra va?

Sälspaning

Jag och kärleken tog båten ut i skärgården för att spana efter säl. Tyvärr blåste det nog lite för mycket så sälarna höll sig borta. Men vad gör det då det var så här fantastiskt fint.

Barcelona '09

Under vistelsen hann vi med att vara riktiga turister, spendera tid med Isak, promenera längst mysiga gator och se magnifika hus, dricka drinkar på stranden samt få uppleva en galen fotbollsnatt. Sen var det mycket kärlek också. Barcelona var perfekt, på alla sätt och vis.

Spanien, Piteå och nå jävulskt med kärlek

Jag vet jag vet jag vet. Den senaste tidens bloggande har varit katastrofalt. Men jag har haft saker för mig. Bra saker som har stulit min tid för bloggen. Jag har alltså prioriterat bort den. Så är det. Men det kommer komma lite bilder från den senaste tiden är dess händelser.

Ciao!

Jag och kärlek flyger om någon timme till Sthlm för att möta upp större delar av resterande familj. Där väntar ett antal timmar som ska slås ihjäl innan vi ska åka vidare mot Spanien, Barcelona.
Jag vet att det finns tillgång till Internet i lägenheten vi ska bo i så om det inte strular skriver jag och berättar om värme, vin och tapas. Annars, ja då hörs vi inom en vecka då jag kommit tillbaka.

Mot resande fot

Imorgon åker jag med kärlek och familj till Sthlm, för att på söndagsmorgon ta flyget till Barcelona, Spanien. Helt underbart, galet kul ska det bli!
Att resa är ju fantastiskt roligt, även fast det har sina baksidor. Vissa är större än andra och för mig är det här med packning en av de större. Jag får aldrig till det riktigt bra. Det är svårt att veta vad man ska packa, hur mycket man ska packa och vilka sorters kläder man ska ha med sig. Jag försöker alltid ta så lite som möjligt, men efter många många klädesplagg som åkt ner i väskan med resonemanget "det kan ju vara bra att ha", så slutar det oftast som alltid att väskan är full till bristningsgränsen. Men den här gången ska jag vara stark och bara ta med det viktigaste. Och jag känner på mig att det kommer gå bra.
Nu ska jag gå till garderoben och välja ut det bästa av det bästa. Wish me luck!

Han kommer med gåvor

And I like it!

Smells good

Muffins. Ägg, bacon, keso, grädde och ost.

Frukost på balkongen

Dagens pepp!

Det står Andreas för.

Tack, det gjorde min dag!

Nu grönskar det

Det är fantastiskt skönt, och gör mig väldigt välmående, att se för var dag hur det blir grönare och grönare ute i naturen. Man kan ju inte bli annat än väldigt glad. Mycket trevligt.

Till mina jämlika, dvs de nyfikna

Här har ni vardagsrummet. Ganska öppet och stort för jag lov att säga. Till vänster har ni köket som ser ut såhär:

Oftast är jag såhär normal och glad i lägenheten. Ja, nästan lite finurlig:

Men ibland freakar jag ut, blir less och ser ut som följer:

Så var det med det.

Ett positivt samtal

Jag slappnar av och huvudvärken kommer krypande. Krypande i ganska snabb fart. Snart har den blommat ut helt. Men det finns förklaring till detta. Jag har haft mötet, som jag nog har varit ganska spänd över. Och det gick hur bra som helst och känns framförallt väldigt bra! Går nu allt som jag vill hela vägen ut så är det en mycket bra start på min första sommar i Umeå...

Jag är imponerad

Det är min käre far som ligger bakom det. För det första så blir jag imponerad av honom då han ändå är ganska så haj på det här med Internet och surfningen, då det inte direkt är något han är uppvuxen med. Sen att han har lärt sig följa min blogg med twitter och allt vad det innebär känns bra gjort av honom. Men vad som har tagit det till en annan nivå är att han nu också lämnar kommentarer på bloggen. Med den här utvecklingen undrar man ju vad han ska överraska med härnäst...

EVC

Jag vaknar. Slår på datorn. Läser. Norge vann. Nä precis, jag såg inte slutklämmen. Jag blev trött, förmodligen av allt spex. Och hade jag fått bestämma så hade typ Malta vunnit för det lät mest normalt. Jag antar att det säger en del om hur insatt och kunnig jag är i detta ämne.

En hemlig dröm

Som min barndomsdröm att bli veterinär som vuxen har jag nu kommit på mig själv med en annan dröm. Och denna har nog kommit på senare år. Jag önskar att jag var grym på streetdance. Så är det. Det hade varit coolt.

Home sweet home

Tillbaka i Umeå efter fantastiska dagar i Piteå. Jag undrar hur lång tid det kommer ta innan jag kommer fatta att jag numera bor här? Jag har väldigt svårt att tro att Umeå någonsin kommer bli lika mycket hemma som Piteå, som fortfarande är hemma i huvudet. Men men. Den kommande tiden kommer jag vara gräsänkling vilket jag tror kan vara bra för me, myself and I. Och helgen kan stavas ego, and I like it!

Älska bio!

Boken var oslagbar. Filmen likaså, för att vara svensk.

Sett på udden

Det finns många olika sorters djur här ute på udden. Hare. Myror. Älg. Men mest av allt rådjur. Och bambisarna är kompisar. Alltid tillsammans. Även haren verkar hänga med polare. Jaga varandra verkar vara deras hobby. Det är kärlek. Här får alla en dos av kärlek.

Dagens sanning

Okej. Twittrandet börjar ta över mitt bloggande. Och då till och med min far kommenterar att jag bloggat lite under senaste tiden, då är det nog så.
Men vad ska jag säga? Att jag är i Piteå, att jag älskar staden och fick hemmakänslor direkt bussen hade passerat Piteå Havsbad, att jag känner och upplever galet mycket kärlek här, att jag är lycklig, att jag mår bra och att jag gillar läget nått oerhört. För så är det. Precis så.
Men lite allvar kan jag få med också. Imorgon har jag planerat att titta till min mors gravplats. Och visst, det känns lite jobbigt men jag vet att det även kommer att kännas bra då jag väl är där.

Piteå

Idag tar jag bussen till Piteå. Som jag har längtat efter denna stad under vintern, varför vet jag inte. Även fast jag inte har någon egen bostad eller något föräldrahem där nu så kommer Piteå alltid att vara hemma.
Senast jag var där handlade det mest om tråkigheter. Nu är det kärleken som är dragningskraften, på många sätt och vis.

Väggkonst

Min sambo. Cecilia.

Happy?

Fröken nyfiken, that's me

Vissa förstår inte det här med twitter. Själva poängen. Jag förstår. Det är ju klockrent. Och det är bara för att jag är så gud förbannat nyfiken som jag tycker det. Givetvis.

Ett nyp i armen är kanske på sin plats

Jag är ganska i ordning nu. Rummet är så klart det kan vara vid den här tidpunkten. Förändringar kommer att ske med tiden. Så tills vidare är jag nöjd. Tillfreds. Nu gäller det bara att förstå att jag flyttat hit också, att jag faktiskt bor här. Det tar nog ett tag.

Ett mindre kaos

Flytten gick hur bra som helst. Inga konstigheter alls. Nu är det dock ett mindre kaos på rummet då det är lådor och saker överallt. Men det är mitt mission idag, att reda upp det.
Det ska bli intressant att se vad som finns i lådorna. Kommer inte riktigt ihåg vad som packades ner i dem i all hast när jag lämnade Öjebyn. Har redan fått mig några överraskningar, och det kommer säkert komma några till...

Så var det dags

Jag ligger för sista gången i sängen och skriver på bloggen. Jag duschade sista gången i duschen. Jag äter sista frukosten i köket. Jag säger hej då till min korridor. Ja ni fattar, jag åker.
Idag lämnar jag mitt rum, vippen, så varit en form av bostad i ungefär ett år. Mycket har hänt under året men vippen har tagit hand om mig, som många andra, väl. Men nu är det dags för nya äventyr och en ny, jag kallar det mer verklig, bostad väntar på mig i Umeå.
Jag tackar för mig här på Abisko Turiststation. Mot Umeå!

Som en konstant vinbakfylla

Jag har haft huvudvärk i tre dagar nu. Den har kommit och gått och gör så fortfarande. Jag vet inte om det är huvudvärkens förtjänst eller om det är något annat på gång i kroppen, men jag känner mig allmänt överkörd och sen påbackad. Det är säkert en kombination.
Planerna för kvällen blir således att jag ska spendera de kommande timmarna framför dator/tv med diverse serier som underhållning. Medan, kommer mina kollegor att festa lös i grannbyn. Dom kommer förmodligen ha sjukt kul och säkerligen må piss imorgon. Jag kommer skratta lite rått åt dom, och förhoppningsvis känna mig piggare och vara redo för morgondagens avslutningsfest.

Nytt kapitel

Första maj, välkommen!
Maj innebär inte bara att våren är kommen, typ överallt förutom här uppe. Nej, det innebär också att jag nu officiellt har blivit sambo. Även fast jag inte flyttat in än. Men det är inte långt bort.
Så, i och med första maj öppnas ett nytt kapitel i mitt liv. Spännande.

Ens sinnen

Kroppen är ju fascinerande, så är det ju bara. Det är lätt att ta alla funktioner för givet, men då och då kan det slå en hur häftigt det egentligen är. Men vad som brukar slå mig ganska ofta är, och verkligen fascinerar mig, är våra sinnen och dess funktion på övriga kroppen, Framför allt då smak och lukt. För det är galet hur mycket till exempel en lukt kan göra. Hur lukten direkt får hjärnan att reagera och speciella bilder dyker upp i huvudet, som är kopplade till denna lukt. För att inte tala om känslorna som kan sparka bakut i ens inre. Bara ett konstaterande. Kort och gott.

Dags att börja styra upp

Vintersäsongen '09 har gått otroligt fort och nu är jag inne på sista veckan här. På söndag stänger vi ner för säsongen vilket innebär att det är dags för mig att dra vidare. Och lika bra att göra det fort så på tisdag lämnar jag Abisko och turiststationen.
Detta innebär ju då att det är dags att börja planera inför flytten. Packa, adressändra, planera och städa. Planeringen sker ständigt i mitt huvud, även fast den är ganska grötig för tillfället. Adressändringen är gjord, idag. Så, packning nästa. Check!
Jo, sen ska jag montera ner min cykel och skicka den med bussgods. Eller, första ska jag försöka mig på att gräva fram den bakom alla skidor... Check!

En liten resa

Jag begav mig med kärleken, bror och svägerska till Narvik för allmänt chill. Vädret var grått och blött. Men vad gör det när det strålar inombords. Jag vill nästan kräkas åt mig själv. Men fuck it. Jag är kär.

Fika a la Moberg

Niklas är kär i Per Moberg. Detta yttrar sig i att han lagar det mesta av vad Moberg lagar. Men glad är jag för det, för nu sitter jag och väntar på att han ska bjuda på nötkaka och någon exklusiv chokladboll. Och givetvis latte till detta.

Bloggtorka

Jag är inne i en torr period gällande mitt bloggande. Jag ber om ursäkt för detta.
Anledningen till torkan beror delvis på att det inte händer så mycket här för tillfället. Eller, det är inte sant. Det har varit två intensiva veckor här med först påsk och sen pureFreeride camp. Mycket folk och då givetvis även mycket jobb. Men sen är nog största anledningen till tystnaden att jag är så galet trött, på det mesta. Jag är inne på slutklämmen av säsongen, bara två veckor kvar, och dagarna räknas. Känslan över att få komma härifrån har inte varit större och beror på att jag känner mig färdig med Abisko Turiststation. Nu väntar nya äventyr i Umeå som jag ser fram emot. Umeå kommer bli en nystart. Något jag verkligen behöver.

Gårdagen

Det tunga huvudet idag är välförtjänt. Men kul var det.

Aktivitet lika med noll

På grund av bara en dags ledighet förra veckan och en hel del övertid under påsken har jag varit ganska trött nu på slutet. Energin har runnit ur mig. Detta ska jag försöka ta igen nu under min ledighet. Idag till exempel, ligger jag i Suss och Lennarts soffa och glor på tv samt surfar på datorn. Helt perfekt.

Hippy Happy Påsk!

Och så var påsken kommen. Även det här året har den lyckats dra med sig bra med folk från alla delar av Sverige och världen. Innebörden av detta förstår ni säkert själva, jag jobbar hela påsken. Men till er, som är lediga och myser med familjer och vänner, önskar jag en Glad Påsk!

Feel good

Peter Bjorn och John. Mycket bra.

08.04.08

Klockan var ungefär arton-noll-noll för precis ett år sedan då jag fick ovanstående bild skickad till min mobil. Med bilden meddelade min bror att hans son nu var född och att allt hade gått bra. Med mobilen i min hand och med stolthet i överflöd sprang jag runt bland mina kollegor och vänner och visade upp det lilla knytet, och meddelade att jag nu hade blivit faster.
Det lilla knytet har idag ett namn, nämligen Isak, och är en väldigt söt liten skåne-påg. Tyvärr så har vi alldeles för lite faster-brorson-tid tillsammans då avståndet oss emellan gör det hela lite besvärligt. Men i vår träffas vi i Barcelona och då ska vi ha det mysigt tillsammans. Det ser faster Lisa fram emot.

Isak, stort grattis på 1-års dagen!

Solsting

Klev upp och åt frukost med fina tjejer i restaurangen. Sen begav vi oss till Nuolja och Panorama Café där vi placerade oss på solbalkongen och dess vägg. Solen har stekt dagen lång och allt har känts helt bekymmerslöst. Fyra timmar senare begav jag mig neråt med en röd ton i ansiktet, den röda tonen ökar i grad för varje minut. Jag ärlskar att vara brun. Brunt är fräscht och det gillar vi.

Tre år sen sist

Igår anlände Diego till Björkliden. Jag lärde känna honom under vintersäsongen 2003 i just Björkliden. Och sedan dess har vi träffats då och då, med års mellanrum. Nu var det som sagt tre år sedan sist. Träffade honom igår vilket var riktigt trevligt. Öl, mat och skitsnack. Och ska eventuellt ses ikväll också efter att jag jobbat. Det gäller ju att träffas medan man kan då man inte vet hur många år det kommer gå till nästa gång...

...

Idag har jag tänkt mycket på mamma. Av olika anledningar. Såg bland annat en bok av hennes favoritförfattare i en hylla på en affär. Små, enkla saker bara. Jag saknar henne. Idag extra mycket.

Ett brev på posten

Jenny stod för brevet. Hon har pysslat med lite bilder. Och jag blev mycket glad!

Sett från Nuolja

I veckan som var blev det en tripp upp på berget, Nuolja. Solen strålade och allt var sådär sjukt fint som det bara kan vara här uppe. Eller vad säger ni, avgör själv!

Sen sist

Kärleken har lämnat Abisko och vippen. Dubbelsängen är med andra ord gigantiskt stor nu. Men solen strålar, och värmer, som aldrig förr så jag känner mig inte allt för nedslagen.
Har spenderat några timmar på solbänken med en bok i handen, mestadels hopslagen. Så var även mina ögonlock. Efter gårdagens jobbtimmar fick sig kroppen en chock och skriker vila. Men min helg är inte allt för långt bort så det ska gå vägen.
Jag är glad och mår bra. Men jag saknar mina vänner. Kram på er.

Dagens

Lunch i Björkliden. Lek med Tiger i Tornehamn. Övningskörning på parkering. Skratt. Kaffe i dal. Skratt. Städning. Tvättning. Skratt. Middag på Lodgen. Latte i stugen 227. Te i köket. Skratt. Läsa. Film. Och just det, mycket kärlek dagen igenom.

Go'natt.

Champagnefest

Dagen avslutades sedan med champagnefest på kvällen. Splendid!

En dag på fjället

Jag fick en present av några kollegor på jobbet. En dag på fjället. Tio mil skoter i strålande väder. Sex timmar med kärlek, vänskap och framförallt glädje.