En gruva som lovar guld så småningom

Jag vet. Jag vet jag vet jag vet. Bloggen verkar i princip död. Den är tyst och i era ögon kanske ni tror att den är bortglömd, men så är det inte. Jag är fullt medveten om att den finns och att jag nu för tiden har slackat efter i uppdateringar. Men jag har mina orsaker, samma som förut. Det är skolan. Jag har fortfarande väldigt mycket att göra, vardag som helg, och då det dyker upp ledig tid så vilar hjärnan. Detta innebär, att sätta sig ner och skriva känns inte lockande. Och sen händer det ju inte speciellt mycket då jag enbart pluggar.
Men så att ni vet. Jag är här. Den lever även om motsatsen känns mer trolig. Så ge inte upp, släng inte bort mig, en vacker dag kommer det att blomma här igen. Jag lovar.