Julen har kommit och gått.
Julafton var lugn, juldagen var medium well och annandagen var inget annat än kaotisk. Men nu är det snart över och med nyårsafton om någon dag så är det hela förbi sen. Smärtfritt.
Klappar? Jodå. Den mest speciella och kanske once in a lifetime- upplevelsen var en "maid of honor"- invite. Otroligt stort.

Dan före dopparedan!
Check för bak gånger två samt att min första Jansson är gjord!
Nu dricker jag en välförtjänt bärtz i soffan. Jag är redo för morgondagen.

Till pappa.

 Jag tänker på dig då jag hör den här låten. 

Kommer du ihåg hur den alltid spelades då vi åkte bil tillsammans?

Love you!

I år är julen speciell på olika sätt, men vad bryr jag mig egentligen om det, julen har de senaste tolv åren inte varit vad det en gång var.
Som lite var julen det bästa av det bästa. Kvällen innan julafton var magisk. Julmaten förberddes, knäck kokades, klappar slogs in och det var allmänt julemys. Sömnen till julaftonsmorgonen var knapp då nyfikenheten på vilka klappar som låg under granen var för stor. Och julafton var en total glädje med den lilla men befintliga familjen.
En dag hände något som förändrade allt för all framtid och i och med det så är julen inte lika magisk längre. Verkligheten kom ikapp. Liten var tvungen att bli stor. Och så vidare.
I år firas inte ens julen i Piteå. För första gången under mitt 27- åriga liv ska jag spendera julen utanför hemmaplan, fast på en annan hemmaplan. Umeå och Bangatan hägrar. En alternativ jul som kanske för med sig nått gott med nya traditioner.
Jag har ett öppet sinne inför den 24e för jag vet att det inte kan bli som förut. Men det kan inte heller bli sämre på något sätt.
Julen, jag är redo. Kom och ta mig!

Kära tomten...

Everything will be okay

in the end

If it's not okay

it's not the end

(unknown)

Idag har jag bakat saffransbullar- 39 stycken för att vara exakt. Jag antar att det var ett försök från min sida att få sig lite julfeeling, då den visar total frånvaro, och med mindre än två veckor till julafton känns det som det vore på sin tid att den dök upp. Med snöflingor dalandes från himlen dagen lång, saffranslukt i lägenheten och bra musik i högtalarna så lyckades jag hyffsat ändå.

Sanna, dessa finns att hämtas på fabriken imorgon.

Ikväll var det musikalisk magi på Idun. Timbuktu var där. Och han levererade. Stort.

Hej, fredag!

Med näst intill exakt två veckor kvar till julafton så är det ganska svårt att inte tänka julklappar. Främst vad som ska köpas, hur det ska köpas och om det kommer vara uppskattat och rätt. När det gäller vad som önskas så är det inga konstigheter för min egen del. Jag önskar mig ett dubbelt duntäcke samt en hårtork. Torken jag har, som är ungefär tio år gammal, ihopfällbar och näst intill utbränd, skulle behöva bytas ut. Så, kära tomten...

Ikväll spelade Veronica Maggio på Folkets Hus. Jag lyckades smita iväg och fick se tre fantastiska låtar med henne. Ren och skär glädje.
På lördag besöker Timbuktu det ovannämnda huset och detta tänkte jag njuta av, hela konserten denna gången.

Hjärta. Hjärta. Hjärta. Hjärta. Åh.

Snön ligger på marken. Jag ligger i sängen.
Idag åker cykeln in i förrådet, på vintervila. Fötterna får bära mig i vinter, i storm och solsken.
Snö- ljus- terapi. Man kan ju hoppas.

Att ligga och fundera på saker mitt i natten är otroligt dumt, men svårt att undvika i vissa lägen.
Jobbhelgen är avklarad. Två veckor till nästa, sen är det jul.
Jul. Jul. Jul.
Det spöregnar ute. Jag hoppas på att smattret ska söva mig.

Idag bestod passet av dans. Mycket höftrörelser och sväng med armar.
Var jag elefanten i rummet? Kanske lite, från start, men jag kom in i matchen snabbt.

Igår gjorde jag mitt första träningspass på USM efter två månader av frånvaro. Det kändes att det var ett tag sedan sist. Stela leder och muskler, dålig kondis och uthållighet. Ganska deppigt.
Idag var jag där igen, nu gjorde jag ett gruppträningspass. Funktionell mix. Svetten lackade och musklerna känns av så här i efterhand.
Ta tjuren vid hornen. Kicka igång. Jag är där.

Söndag. Snö. Hamburgare. Tintin.
Kan den kombinationen bli fel?

Jag har en jobbhelg framför mig. Det är inte vad jag behöver, skulle behöva oändligt med ledighet nu. Ta igen, komma ifatt och vårda.
Ge mig styrka.

Det slog mig just. 14 november, 1951.
Tanken är svår att släppa. Sextio år.
Älskade, saknade du. Grattis.

12.11.11

Ikväll kan det eventuellt bli så att jag skjuter ut.
Löjromstoast och prosecco till middag. Några skumtomtar och vila först.
Prisa helgen.

Åh

...

Det är inte ofta det sker, men ibland händer det. I natt hände det. Och det gör obeskrivligt ont. Jag drömde om mamma.
Ena sekunden är hon där, i drömmen, och i andra är hon borta.
Saknad.

Happy Feet

Hell-o-ween

Det var vampyrer, hårdrockare och pingviner på fabriken ikväll. Vissa var grymma, andra inte värda att nämna.
Idag är det älskade söndag och den är otroligt välkommen.
Söndagsmiddag och bra film. Ja, tack.

Att få jobba med Sanna varannan helg är en gåva och glädje. Ikväll fick jag till och med ta en bärtz med henne.

Ord känns överflödiga

...

Ett ljus brinner på balkongen.

Inatt blir det tre år sedan.

Otroligt saknad, otroligt älskad.

Tapas

Girls Girls Girls

Fredagsmys. Lördagsmys. Söndagsmys.
Film. Mat. Shopping. Umgänge.
Otroligt trevligt.

Kocklandslaget

Igår var kvällen då vi hade ett gästspel på jobbet med två av killarna från kocklandslaget. En 6-rätters middag serverades och satt vinpaket till dom som ville, läs alla.
Hysteriskt tempo men otroligt roligt. Vilken kick!

Paradise

Nostalgi

Efter en lång sovmorgon så inmundigades en egengjord brunch på Bangatan. Och eftersom det är söndag, och jag förtjänar en liten lyxigare variant eftersom jag jobbat hela veckan fast jag inte riktigt är kry, så serverades bland annat detta.
Mandelbiskvier och nyponsoppa. Lika gott som det var 1992, om inte godare.

Mina fina

Tack för igår. Ni är mina stjärnor.

Evilness (Varning för självömkan)

Jag tror helt allvarligt inte att jag n å g o n s i n har upplevt en sån smärta som mitt revben framkallar.
Jag känner mig ynklig och hjälplös.
När fan ska hostan släppa, jo då slemmet i halsen försvinner. Får jag inte bort slemmet så finns risken att få lunginflammation, och så länge jag hostar läker inte benet.
En ond jävla cirkel.

Obeskrivligt mycket kärlek!

"Ett klockspel i lungorna"

Läkarbesök nummer två. Astmaantydningar. Trasigt revben. Ny medicin för lungorna. Maxat alvedon- och iprenintag för revbenen. Vila, en vecka till.

Life is a bitch

Jag har alltså hostat sönder revbenet. FML.

Kvällslektyr

Fredagsnöje. Korsord och tv. Från sängen.

Dag fem

Rastlös och less är bara förnamnet. I morgon är det jag som jobbar, oavsett tillstånd. Har otroligt dåligt samvete över att jobbet blivit lidande på grund av min sjukdom, men hälsan går först.

Nu har jag fått igång bloggandet från mobilen också så nu blir det blogg lovin' på hög nivå.

My point of view

Tack Ida!

...

I dimman av slem och snor har jag:

Fräscha fötter.

Fräscht hår.

Fräscha händer.

Alltid nått.

Under attack

Farbror doktorn har konstaterat att jag inte har några elaka bakterier i kroppen, bara en sjuhelvetes förkylning. Kroppen måste få sin tid att komma igen och ikapp så det är bara vila som gäller. Hostan och den tunga andningen fick jag dock lite hjälp med så i eftermiddag får jag hämta ut nått som lindrar och lättar.

Gult gult gult

En förkylning utan dess like har attackerat mig och mitt immunförsvar. De två senaste veckorna har varit en bitch och jag börjar bli lagom less. Veckan som är har spenderats hemma i soffan/sängen, allt för att vila mig i form. Jag hoppas jag lyckas.

Träningen har blivit lidande och snart har jag varit borta två veckor från gymmet. Men jag ska vara helt frisk innan jag återvänder och då jag väl gör det så blir det till 120 procent. Jag har en plan och med hjälp ska jag göra ordentliga framsteg.

Den sista tiden

Jag arbetar bort sommarkilona- tre spinningpass och ett corepass denna vecka. Corepasset blir det första någonsin, på fredag, och det lär kännas efteråt.

Helgen närmar sig och så även hösten. Detta firas med kräftskiva på lördag.

Annars är Bangatan under stor ombyggnad. Alla gröna björkar har fallit och nu är det tomhet och byggdunk som flödar här utanför. Men med tiden blir det nog bra, om ett år då allt står klart var det nog värt det.

Ett hån

Ställde mig på vågen i morse, första gången sen i maj, och den visade ungefär plus sex- sommarkilon. Känslan nu är att jag vill gå och dö. Men icket. Klockan 17.30 är det jag som går på spinning.

Nu kör vi.

Det här var lördagens höjdpunkt. Äppelsallad à la Rost.

En inre skär känsla

Att gå in på en butik, se ett klädesplagg, ta en passande storlek, prova och köpa är vardag för många av oss. Att inse att man har ett behov av ett visst plagg, säg shorts, gå en på en affär, hitta passande och köpa, är också det vardag i många personers vardag.

Jag har aldrig varit en av dom. Jag har alltid haft svårt att hitta det jag vill ha och framför allt få det att passa min kropp. Storlekarna har varit små. Tråkigt men sant, jag har aldrig kunnat hänga med i trender och klä mig snyggt och moderiktigt, och har jag fått på mig nått har det suttit mindre smickrande.

Idag kan jag stolt säga att jag har tagit mig ifrån denna otroligt tråkiga och deprimerande situation. Idag kan jag allt som oftast gå in på en butik, hitta något som är intressant, väja en storlek, prova och faktiskt bära plagget. Även fast det inte alltid passar utseendemässigt så får jag ändå på mig det. Och med detta känner jag en oerhörd inre stolthet.

Vad som egentligen är det stora problemet nu är att få huvudet att inse att jag faktiskt har förändrats. Men det är småpotatis, det kommer med tiden. Jag måste bara vänja mig först vid att jag har blivit en "normal" person.

Grönt är skönt

Det är grönt ute. Sommargrönt.

Jag har än en gång blivit gräsänka, i två veckor framåt.

Men det är grönt ute. Idag ska jag shoppa passande till det sommargröna.

Kulturhelg

Ännu en jobbhelg har passerat, relativt smärtfritt.

Jag gjorde mitt första officiella barpass igår och även detta klarade jag relativt smärtfritt. Mest smärta stod nog mina ben och fötter för efter två långa dagar på jobbet.

Mitt jobb är mitt jobb men det är mina kollegor som gör det till ett bra jobb.

När allt känns perfekt

Kärleken har återvänt. Det är måndag och jag är ledig. Ute regnar det.

Dagen kan med andra ord bli den bästa på länge.

Sinnesro

Lördag. Imorse ringde väckaren åtta nollnoll och halv tio befann jag mig på spinningpass. Utmattande jobbigt men fruktansvärt härligt efteråt.

Nu ligger jag i soffan och planerar att fortsätta med detta större delen av dagen och kvällen. Återhämtning. Känna träningsvärk och vila.

I längtans tider

För ganska exakt elva dagar sedan åkte min käre sambo på jobb i Skellefteå. Under fjorton dagar ska han jobba häcken av sig och tjäna kosing efter detta.

Dag ett, två och tre var inte så farliga - att längta efter varandra kan inte skada ett förhållande, tvärt om. Dag fyra och fem blev lite mer jobbiga - kramas ska man göra varje dag. Dag fem och framåt, alltså till nutid och tre dagar till, känns oändliga. Nu är det inte kul längre.

Ge mig söndag och det är illa kvickt! Jag vill ge, och få, kramar för fjorton dagars frånvaro!

För exakt sju dagar sedan gick jag på mitt första pass någonsin. Step up. Idag, en vecka senare, gick jag på mitt andra. Den här gången provade jag på spinning.

Jag blev uppskrämd innan att jag förmodligen inte kommer kunna föda barn efter 45 minuter på sadeln, men passet kändes bra och jag är säker på att ett barn skulle kunna födas idag, men imorgon vette tusan. Träningsvärken lär säkert smyga sig på.

Spinningen var i alla fall ett helt okej pass. Svetten lackade och glädjeruset infann sig efteråt.

Jag ger mig en klapp på axeln och känner mig riktigt duktig!

Ett historiskt ögonblick

Jag är tjugosex år gammal och idag gjorde jag nått som jag aldrig trodde att jag skulle göra, eller våga. Jag gick på ett gruppträningspass, ensam (!), och jag tog mig igenom 60 minuter utan större problem. Det kanske inte var det mest graciösa då det var lite svårt att hänga med i alla steg, men ge mig ett par gånger så är jag där!

Svetten lackade så det stod härliga till men I don't give a shit! Då jag cyklade hem kände jag mig bättre än på mycket länge! Lyckorus!

Ny träningspepp!

Imorgon, innan jobbet så säg typ 0600, är det jag som provar mina nya löparbyxor på gymmet!

Ikväll är det jag som äter en bit kött med Sanne för att sen gå på bio och, förhoppningsvis, se en bra film!

Små små sommarvibbar

Påsken har passerat men det varma vädret verkar vara här för att stanna ett tag. Ta i trä.

Jag har rödrosiga kinder efter att ha blivit smekt av solen både en och två gånger den här helgen och om allt vill sig väl så kommer kommande helg bli av likartat slag. Valborg alltså.

Playa de la Bangatan är up and runing! Jag är redo för somma'n!

Till mitt hjärte

Nu blir jag aldrig mera fri,

nu har du mig fast

Jag kan aldrig nånsin leva förutan

Du sa det till mig, det jag längtat hela livet att få höra

Jag älskar dig.

Stort grattis på din dag.

Ett stort tack

Tack för i helgen.

UFH med personal. Avtackning för allas vår Everth. Efterfest hos vår vd.

Jag är helt säker på att det var många som vaknade upp på lördagen med ett lätt bank i huvudet.

Igår firade vi vår Sannae. 21 vackra vårar. Middag, skratt och sång.

En fantastisk dag med sjukt fina människor.

April, april... NOT!

Under april månad är det ett extra stort gäng som fyller år. Hela en, två, tre....fyra stycken!

Sanne firar vi i helgen med buller och bång. Dans på Ersboda Folkets Hus väntar...

Min taskiga hals har återvänt vilket resulterar i enbart ett träningspass under denna vecka. Jag känner mig kass, säckig och lite allmänt dålig. Men till veckan är jag tillbaka och ta mig tusan vad det ska svettas!

I övrig verkar våren ha landat i Umeå. Den har i alla fall smygvisat sig under några dagar nu. Riktigt trevligt. Nu vill vi att sommaren ska komma och ta oss med stormsteg!

Bra så.

Debut

Jag har gjort debut i baren. I fredags. Den här gången satte jag mojitosarna. Romen var inkluderad. Peppen finns för att lära sig mer. Jag vill kunna blanda bra, snabbt och snyggt. En nytändning.

Idag sitter jag i soffan och njuter av en kopp kaffe. Helgen på jobbet har varit lång och väl hemma var klockan morgonkvist - tidig. Trots långa timma och mindre bra musik har helgen bidragit med många skratt. Det är vad man får då man har fantastiska kollegor.

På banan igen

Efter en dryg veckas förkylning och innan detta en fullspäckad jobbvecka var jag idag tillbaka på USM. Det kändes fantastiskt. Femtio minuter kondition och sen magövningar på detta. Redan nu, några timmar senare, känner jag av magmusklerna. Skönt.

Målande

Om jag säger att jag känner mig såhär, visst förstår ni då.

Våran helg

Sanna in action.

Ungefär trettio timmars jobb skrapade jag ihop under helgen - fredag och lördag. Som ett resultat på detta är jag nu trött, sliten och sjuk.

Men vi hade det roligt, jag och tjejerna.

Up to date

Long time no see.

Det finns ingen ursäkt för uppehållet.

Bröllop och födelsedag har gått av stapeln. Båda helt fantastiska, fast på olika sätt.

Nu kliver jag in i en ny era. En Mac - era. Steget är taget, tålamoden är knapp men det kommer nog att bli hur bra som helst till slut.

Dagen då jag föddes

Imorgon så har jag bemärkelsedag. Den 26e av dess slag.
Dagen är fullspäckad. Från förmiddag till sen kväll.
11.00 - Brunch på Plaza med tre fina vänner.
13.00 - Spa i två och en halv timme vilket kommer innebära bubbelbad, bubbeldryck och allmänt mycket tjej - stuff.
17.30 - Mat.
19.00 - Fest.
Jag är övertygad om att dagen kommer bli helt fantastisk. Återkommer söndag, eller kanske måndag, för en rapport samt en eller två bilder, vem vet.

From me to me

Nya dekorationer för fötter och finger.

Change

Den här bilden är tagen i mitten av maj förra året. Tiden går fort. Tiden går sanslöst fort.

Nöjd tjej

Så här nöjd är jag med mat i magen efter ett trettio minuter intervallpass och fyrtio minuter muskelträning på det.

Häng med favoritgäng!

Här ska jag bubbla om cirka två veckor, med tre av Umeås favoriter.
Wonderful!

Something old and new

Ännu en vecka som har innefattat ganska mycket jobb har snart passerat och veckan som kommer bjuder på detsamma. För att vara jävulskt smart och orka det som kommer har jag tagit det oerhört lugnt under mina två lediga dagar och mest samlat krafter och svettats på USM.
Jag är nu gjort min tredje vecka på USM och börjar komma in i träningslivet ganska bra. Vad jag känner är lite frustrerande är att vågen inte gör något större väsen av sig även fast jag i spegeln kan se att jag sakta skulpteras om. Men då väger ju muskler mer än fett också. Och muskler bygger jag, i sakta mak.
Jag antar att det är som jag blivit tillsagd, det är bara att träna på som jag gör så kommer resultaten att märkas, på alla möjliga sätt.

Små, stora bekymmer

Om mindre än en månad så är det bröllopstider uppe i fjällen. Vinter, mycket snö och eventuellt många minusgrader. Hur klär man sig på ett riktigt vinterbröllop? Jag har svårt att tänka mig high heels och den lilla svarta men samtidigt så känns moonboots och långkallingar ganska tråkigt det också. Nått där mitt emellan alltså, vilket kan vara vad som helst. Klänning, byxa, blus, vardags - heels? Frågorna är många.

Den känslan

Det här låter förmodligen jävligt löjligt i många av er läsares öron, men för mig är det nått fantastiskt. Jag sprang idag 10 minuter på löpbandet, rakt av. Det blir typ 1,3 kilometer. Sträckan är ju inte alls lång för en vältränad men för lilla jag är det stort. Jag har alltid önskat att jag haft motionen och orken att kunna springa, och nu är jag på god väg att nå mitt mål!

Från sjukstugan

Jag frågade Sanna för ett par dagar sen om hon kunde förstå hur hon en gång i tiden, för inte allt för länge sedan, hade en mobil som idag känns komma från stenåldern. Hon svarade att det var i ett annat liv.
Vad gjorde man egentligen med en vanlig mobiltelefon för ett par år sedan. Jo, man ringde, skickade sms till varandra och som bäst kunde man eventuellt också lyssna på radio.
Ikväll ligger jag krasslig i soffan och bloggar, under täcket, från min så kallade mobil. Känner jag behov kan jag se ngn serie, läsa nyheterna eller bara kolla mejlen.
Jag älskar min iBaby och tycket det ska bli oerhört intressant och se vad framtiden har att erbjuda i teknikväg. Just nu känns det som, kan det bli bättre?

Kittelfjäll 2011

Det var en otroligt fantastiskt rolig resa!
Vi hade ett luftrockband. Det borde ju säga allt.

Ny lektyr

Kvällen spenderas med en bok, jag ska försöka återhämta mig från dagens träningspass samt vila mig i form från en lite öm hals.

Inget ska hindra mig, imorgon är det jag som står på löpbandet. Det känns hur bra som helst att vara i gång igen. Pepp!

En ny nivå

I lördags var jag och min sambo, med två vänner, och åt på TC. Och vad vi åt.
Jag ät kallrökt torsrygg till förrätt, gödkalvskind med pumpapuré smaksatt med tryffel till varmrätt och till dessert tog jag en kula rostad pistageglass. Himelskt gott alltihop!

Idag ska jag ta tag i min kropp, liv, välmående på ett nytt sätt. Jag ska nämligen lösa ett medlemskap på USM. Nu är det dags att bygga lite muskler. Det återstår att se hur bra LCHF och träning går ihop men en säker källa säger att det inte borde vara några problem, men kosttillskott kanske kommer att vara en bra sak.
Jag känner peppen!

Söndagsmys med Biggan

Because I'm worth it!

Jag har shoppat. En del rea, en del inte.

Ikväll ska jag sola. Jag jobbar på en lite brunare nyans och är på god väg. Det är fräscht.

Imorgon jobbar jag dubbelpanna. Back to reality.

Värt att fira

Igår firade vi med champagne. Jag firade att jag fått helg, härliga söndag. Att min baby har kommit till mitt liv. Att Kittelfjäll blev så extremt jäkla lyckat och att jag har så oerhört fina människor runt omkring mig.

Ikväll fortsätter jag fira, dock inte med champagne utan entrecôte och egengjord bearnaise. Nu firar jag enbart att det är söndag och att jag får sitta i soffan hela kvällen och se serie, solsida och film. I mjukisdressen.

Dittenådatt

För det första, mina vänner Suss och Lennart har blivit föräldrar idag, så ett enormt stort grattis till dom!

För det andra, på söndag åker jag, Sanna, Ida och en till till Kittelfjäll på Gastroski. Flickorna kommer att ha hur kul som helst kan jag lova! Peppen är med oss!

För det tredje, jag och sambo har börjat se serien Sons of anarchy. Och vilken serie! Första säsongen klämde vi på två dagar, idag har vi köpt säsong två som vi förmodligen kommer ta oss igenom lika fort.

För det fjärde, sist men inte minst - Kära sambo, jag älskar dig!

Söndagsmys

Idag har jag hunnit med två av mina Umeå - favoriter.
Tanken var brunch på Plaza med min Ida vilket slutade i lunch/fika på Barista. Många analyser bearbetades och en hel del ventilering. Senare träffade jag Sanna för ett mindre socialt möte. Solning. Jag är därför nu lätt rosa men känner mig ännu ett steg närmare sommaren.
Nu ligger jag nerbäddad i soffan och är redo att kicka igång första säsongen av Sons of anarchy, en box jag fyndade på mellandagsrean.

Girlpower!

Kvällsbowling aka discobowling var vad som stod på schemat igår. Jag, Sanna, Brinken och Holmes var aktörerna i detta spektakel.
Första omgången var jag totalt ute medan Sanna hade rätt feeling. Andra omgången tog jag dock tag i saker och ting och vann, och tur var väl det.
Varje gång bowling kommer på tal tänker jag på gången då mamma och pappa var och bowlade, min kära mor tappade klotet i baksvingen vilket resulterade i att det studsade ner för en trappa och in i ett omklädningsrum. Givetvis var det pappa som fick hämta det.

Jag och min kropp

Jag borde ge min kropp mer njutning, eller belöning kanske är ett bättre ord. Jag resonerar så att om kroppen är nöjd så blir jag automatiskt nöjd också.
Min kropp jobbar med mig för att jag ska må bättre - vi promenerar, äter bra och passande och tänker allt som oftast på varandra. Den belönar mig och uppmuntrar mig men jag är dålig på att belöna tillbaka. Idag tog jag dock med den på solarium och gav den sexton minuter av ljus och värme. Detta uppskattades och direkt fördes positiv energi över till mig.
Vi jobbar med att ge och ta, min kropp och jag.

Jubileum

Idag är det ett år sedan vi flyttade in på Bangatan. Ett år. Tiden går så otroligt fort då man har roligt. För roligt har det varit.
Bangatan har hunnit med två fantastiska födelsedagsfester, ett nyårsfirande av rang, otaliga bakishäng, filmkvällar, middagar och balkongsolande de la playa style samt skratt.
Tack alla ni som har gjort Bangatan till vad det är.
Tack älskade sambo för att du vill dela Bangatan med mig.
Nu ser vi fram emot ytterligare ett år.

Återhämtning

Jag inventerade på jobbet i åtta timmar idag på jobbet. Mot slutet såg jag i princip i kors.
En promenad i kvällsluften blev återhämtningen. Sanna blev sällskapet. Fantastiskt.

En stilla bedjan

Såhär efter juletid, nyår osv kommer jag med en stilla bedjan till mina läsare - berätta vilka ni är.
Jag vet på ett ungefär men jag tror att det finns överraskningar. Känner ni inte för att träda fram med namn och telefon så nöjer jag mig med väldigt lite. Kvinna/man, ålder, bostadsort, intresse, skostorlek? Bara nått litet. Tack.

iSorrow

Jag längtar efter min iPhone. Mitt liv är inte komplett utan den. Så att ni vet.

Detox

Det är ju med en liten gnutta dåligt samvete som det nya året inleds. Tanken på hur mycket onyttigt som har glidit ner under julhelgen får mig att må lite dåligt. Idag tog jag dock tag i det hela och tog en lång, uppfriskande promenad och bättrade på samvetet.
I kylen finns det mycket gott sen nyårsfirandet. Dagens lunch blev lite blomkålssoppa samt kokta ägghalvor med majonäs, stenbitsrom samt rödlök. Ikväll blir det en klassisk köttfärssås för att på bästa sätt komma tillbaka till vardagen igen...

2011

Nytt år. Nya möjligheter. Ett helt nytt blankt papper är påbörjat. Tanken är spännande.
Gårdagen var fantastiskt trevlig. Bra folk, mycket mat och samma gällande drickat.
Dagen har varit av det slappare slaget, kanske det slappaste. Jag och vår tillfälligt inneboende Jenny som är på besök har plöjt en säsong av Cashmere Mafia under dagen. Nothing more, nothing less. En mjukstart på det nya året med andra ord.