Helt fantastisk!

Igår var det dags för mig att pallra mig till bion och kolla in James Camerons senaste mästerverk. Alla som jag pratat med och som hade sett den sa att den var helt otrolig men jag gick till bion med rent sinne. Jag ville helt enkelt bilda mig en egen uppfattning. Men det tog inte länge innan jag insåg vad det var jag hade framför mig. Nått helt otroligt! I veckan är det jag som går och ser filmen igen, denna gång i 3D. Upplevelsen kommer bli total, jag vet det.

Gammalt blir nytt

Imorgon ska jag jobba på TC igen, stället där jag jobbade i somras. Jag kommer göra lite inhopp lite nu och då. Det känns hur roligt som helst att komma tillbaka men samtidigt lite pirrigt då det är sex månader sen sist, men förhoppningsvis kommer det mesta tillbaka ganska fort. Så, är ni i Umeå och sugna på lunch, då vet ni vart ni ska gå.

Tillfällig förvirring

Igår kväll då jag skulle göra sallad till middagen och inte kunde hitta den i kylen visade det sig att jag hade lagt den i frysen efter senast använda tillfället. Det kändes ju inte helt rätt.

Finbesök

Oftast då jag träffar min pappa gör jag det uppe till fjälls, eftersom det är där han håller hus. Det är inte ofta som han åker söderut och gör visiter utan jag skulle nog säga att han fått någon omvänd lappsjuka. Han trivs som fisken där uppe. Men nu då han, via jobbet, blev skickad på utbildning hit till Umeå så blev både han och jag glad. Han får träffa sin dotter, jag får träffa min pappa och jag får även göra det på "hemmaplan" för en gång skull. Jag får på ett sätt och vis dela med mig av mitt liv här i Umeå. Eftersom han utbildar sig på dagarna och jag går skola så har vi kvällarna tillsammans. Igår spenderade vi kvällen på TC och åt gott. Ikväll spenderade vi kvällen här hemma och åt gott, sen tog han chansen och gick på bio, och vad som väntar imorgon återstår att se men jag antar att vi kommer äta gott.

Ryggstatus:

Bättre men inte allt för bra. Träffen hos knäckarn i fredags förbättrade situationen men fortfarande så är jag väldigt stel och känner av ryggen allt för mycket än vad jag tycker är okej. Jag hoppas verkligen att det kommer att släppa nu i början av veckan som kommer, annars lär det väl bli ett tredje besök hos min vän naprapaten.

När vi pratar bio...

Jag känner mig lurad. Oftast sitter man tyvärr inte allt för skönt i biosalongen. Man sitter länge, stolarna är inte allt för vadderade och benutrymmet är minimalt, man ska helst vara en pygmé för att platsa i sätet. I fredags var vi som sagt på bio. Biljetterna hade jag bokat innan och självklart hade jag valt de bästa platserna, rad 10 med stolarna exakt i mitten, trodde jag. Då vi sitter där i den fullsatta salongen och jag tittar ut över publiken och njuter av att vi sitter bäst så ser jag till min fasa att det finns dom som har det bättre, på rad 7 (!). Rad sju är tydligen en liten lyxigare rad med lite större stolar som man kan luta bakåt en aning och mycket mer benutrymme. Detta har gått mig helt förbi och jag känner mig som sagt lurad. Men nu vet jag framöver att då det är film i salong fyra som ska avnjutas så kommer vi sitta på rad 7 med stolarna exakt i mitt och DÅ kommer vi vara kungar.

Snabba Cash - filmversionen

Boken är suverän. Filmen är inte lika het. Den var ganska sval faktiskt, jag saknade mycket innehåll från boken och den var lite långtråkig enligt mig. Vad som är en fördel med filmen är skådespelarna, att det är ganska anonyma skådespelare som man inte ser i varje svensk film, vilket gjorde det hela lite mer trovärdigt. Men nej, det här är inte en film jag känner är en måste-se-på-bio-film utan passar perfekt uppkrupen i en soffa. Bioslantarna kan man gott och väl lägga på något lite mäktigare, som Avatar 3D eller nått. Det ska i alla fall jag göra.

Korv

Jag tycker korv är skitgott. Min sambo tycker det är bland det äckligaste som finns på denna jord, typ. Detta leder till att vi inte äter korv allt för ofta. Eller aldrig för att vara helt ärlig. Ska jag äta korv så får jag göra det själv och det var precis vad jag gjorde idag. Jag gjorde en form av korvstroganoff till lunch och det var makalöst gott!
Jag säger, mer korv åt folket!

Invalido

I måndags, under introduktionen till den nya kursen, kände jag att ryggen började smärta väldigt mycket. Bara sådär. När jag kom hem fortsatte det och smärtan bara ökade och spred sig, från en punkt på höger-nedre-sida av ryggen till hela nedre ryggen.
Under tisdagen hade det inte blivit bättre, vilket var min förhoppning, utan tvärt om. Det värkte konstant, jag hade svårt att röra mig och var sned i kroppen som tornet i Pisa.
På onsdag morgon var jag väldigt snabb att ringa till en naprapat och på förmiddagen hade jag turen att få besöka honom. Han insåg snabbt, som jag, att det inte stod rätt till och började värma, böja, känna, knäcka och köra elektricitet i ryggen. Väl hemma igen kändes det bra i cirka fem minuter och sen började det smärta mer än någonsin. Och jag blev snedare än någonsin. Jag grät av smärta, det säger en del. Hela dagen och kvällen var jag placerad i horisontellt läge i försök att hitta en position som inte gjorde så ont, vilket var omöjligt. Men idag känns det inte lika illa, jag behöver i alla fall inte gråta av att smärtan är så stor. Men jag fortsätter med det horisontella, helst i fosterställning. Imorgon ska jag tillbaka till naprapaten och jag hoppas verkligen att det inte kommer kännas lika illa efter det besöket för då vette tusan alltså.
Min rekommendation till er: Undvik ryggskott.

La chef

Här hemma brukar det heta le chef, det är alltså oftast John som står för matlagningen. Detta beror helt enkelt på att han är generellt mer intresserad av matlagning och en gnutta bättre. Men är det något jag kan så är det att laga mammas kyckling, man skulle väl kunna säga att det är min paradrätt. Rätten i sig är inte alls märkvärdig på något sätt men ändå oerhört god. Och ikväll står jag för maten så ni kan ju gissa vad som står på menyn...

Kakbak

Jag vet inte vad som har hänt med mig sedan jag blev Hagabo men någonting är det helt klart. Sedan jag blev boende här, för typ en vecka sedan, har jag bakat hallonmuffins, snickerskaka och idag chocolate chip cookies. Det här är i princip vad jag brukar baka under ett helt år. Men nu är frysen i alla fall fylld med gotta så kom och fika vettja!

Köping - del 2

Ikväll fortsätter "I en annan del av Köping"! Som jag ser fram emot detta! Första säsongen följde jag slavisk, nu lär det inte ske någon förändring. Kärlek!

What's up with that!

Att hångla. Fantastiskt. Trevligt. Och uppskattat, av de flesta. Men idag blev jag påmind om hur fult det egentligen är att hångla. Om ni tänker på det, det man egentligen gör är att slicka i varandras mun. Och tänker man så blir hela proceduren ganska äcklig. Men som tur är glömmer man det fortare än kvickt då man står framför sin älskade och allt man vill göra är att ge honom en fet puss!

Vad är oddsen!?

Igår pysslade vi som vanligt på här i lägenheten och det var uppsättning av persienner och gardinstänger som var prio nummer ett. John står på en stol och trixar med stängerna och jag står nedanför och försöker vara till någon assistans. Vad händer? Jo. Gardinstången har ett mindre rör inuti sig, ett förlängningsrör, och det glider givetvis ut och faller från stolshöjd, på högkant, precis på min stortå. Ett metallrör bör tilläggas. Det gjorde ont, väldigt väldigt ont. Och efter att den värsta smärtan hade lagt sig och tån hade svullnat upp till orörlighet slog det mig, vad är egentligen oddsen över att stången skulle träffa just precis min stortå?! Väldigt frustrerande.

Uppdatering Bangatan 13A

Jag måste säga att jag tycker att vi varit sjukt effektiva under de här fyra dagarna vi nu har bott här. Det mesta är på plats. Av det större som är kvar att göra krävs hjälp, manlig hjälp, så där kan jag inte hjälpa till. Sen ska det spikas någon tavla, en spegel, inväntas leverans av kökslampa, kanske köpas någon växt etc. Ja, det är lite småpyssel kvar som ni hör.
Och vet ni, vi har stans trevligaste grannar i huset. Dom vi har träffas har skakat hand med oss, presenterat sig och hälsat oss välkomna. Jag tänker att det inte händer allt för ofta. Men I like it.

Dagens vinst!

Idag då John stod och rensade bort kläder som skulle kastas hittade han ett par gamla byxor som inte använts på flera herrans år och var både lite ur tiden och formen. Givetvis skulle dessa kastas men av någon anledning gick han igenom fickorna innan de hamnade i soppåsen. Och vad hittade han då där? Inget mindre än femhundra kronor! Han tappade hakan, jag tappade hakan och båda fick vi oss ett gott, förvånat skratt.

År 2009

Årets fest

Min brors trettioårsfest i Abisko kickade igång 2009 väldigt bra. Att bada hot tub i mörker, kyla och stjärnklar himmel nere vid Torneträsk är något oförglömligt. Sen är det en fest till som slog det mesta och det är den kombinerade champagnefesten och min tjugofyra - åriga födelsedagsfest. Skoterturen under dagen var kall men otroligt trevlig och under festen på kvällen var de allra finste Abisko - människorna samlade. Champagnen flödade, alla hade det väldigt trevligt och jag tror att den här festen är ett gott minne hos alla deltagande.

Årets resa

Trippen till Barcelona tog mig med storm. Jag förälskade mig i staden totalt. Och att sen resan gick av stapeln med hela familjen med respektive gjorde inte saken sämre. Det är inte ofta som hela vår familj gör saker tillsammans och den här resan var nog uppskattad av alla.

Årets beslut

I våras tog jag beslutet att jag hade gjort mitt uppe i fjällen. Jag bestämde mig för att prova något nytt och Umeå kändes spännande. Jag tog även ett annat beslut, nämligen att börja studera så smått vid Umeå Universitet med förhoppningen att så småningom hitta utbildningen för mig. Den rätta utbildningen har jag inte hittat ännu men jag har inte gett upp hoppet.

Årets bästa

Kärleken. Jag skulle säga att jag har hittat The One. Personen man kan till 105 % vara sig själv med. Personen man ständigt skrattar och delar sin glädje med. Jag har fått min själsfrände.

Årets gåva

Hur banalt och töntigt det här än låter så är det en koja, en sängkoja. John byggde den åt mig efter min förfrågan och jag blev väldigt glad, ja till och med löjligt glad. Det är de där små sakerna som göra det lilla extra.


Många fler händelser har inträffat och dessa har varit väldigt bra och mindre bra. men vad som är nämnt ovanför är grädden på moset, det som står ut mest och är oförglömligt. Känner ni att ni vet att ni gjort något roligt med mig detta år och det inte står här ovan, gråt inte, det betyder alltså inte att jag inte kommer ihåg det eller uppskattar det.

Jag tackar så hjärtligt för år 2009 men sörjer inte att året är slut, jag ser istället fram emot 2010 och dess händelser. År 2010 kommer bli ett bra år, jag känner det ut i fingertopparna!

Sapporo

Den här lampan är jag sugen på att införskaffa för att ha ovanför köksbordet. Givetvis fanns den inte i lager då vi besökte Mio idag men jag har tingat en vid kommande leverans. Visst är det en skönhet?

Bang, I'm in love

Min käre vän Elias kom på nått väldigt roligt och speciellt, som jag aldrig hade kommit på själv. Bangatan blir Bang förkortat, där av rubriken. Och vidare av rubriken så hoppas jag att ni förstår att flytten känns mycket bra, även om inflytten tog på krafterna då hissen saknas och vi bor på toppen. Både jag och min sambo (första gången jag fått använda det ordet om honom, fantastiskt!) är lite ömma både här och där. Trots detta så känns redan nu Bangatan som vår gata och då vågar jag nog prata för oss båda.
Köket börjar bli hyffast klart. Allting har flutit på där enormt bra och det är tack vare min nya bästa vän, diskmaskinen. Porslinet åker in, plockas trettio minuter senare ut och åker upp i skåpen. Voila! Ett komplett och fräscht kök står redo för användning. Även sovrummet är så gott som klart. Det återstår lite småpyssel och vad som saknas är att få kläderna i ordning, men då de fortfarande ligger nedpackade i många kartonger och walk-in-garderoben är totalt ur styr för tillfället så får kläderna vänta ett tag. Vardagsrummet är väl det rum som känns längst bort just nu men en bidragande orsak till detta är också att alla kartonger och säckar står samlade där. Så fort de börjar minska så kommer nog även detta rum att kännas bättre.
Summa summarum. Bang känns redan nu, och kommer att bli, the shit!

Lite försenat, men

GOTT NYTT ÅR!

En sammanfattning från det gångna året kommer, måste bara hitta tiden.