John frågade mig idag varför jag blundar med ett öga då jag dricker ur en flaska eller burk. Det gör jag väl inte alls var mitt svar på det hela, var av jag sen skulle ta en klunk vatten ur en flaska och just det, blundar med ett öga. Jäkligt frustrerande, mest för att John har upptäckt en sak om mig som jag inte visste själv. Sen spinner han även vidare på denna grej och berättar att Niklas, min bror, gör precis samma sak, och har alltid gjort.
Eftersom jag inte har ett klokt svar på detta enögda mysterium så passar jag frågan vidare till min bror. Varför gör vi detta? Är det ett familjearv eller bara ett tecken på att något är lite defekt hos oss?
söndag 20 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag har svårt att se att jag skulle göra nåt sånt. Och jag har inte så mycket förtroende för den där mannen. Den dagen han erkänner att han älskade korv som ung ska jag se över mitt enögda drickande.
Sjömme: Med tanke hans überbra minne så är jag säker på att han har rätt till 99,9 procent. Det är bara för oss att ännu en gång acceptera att vi är speciella, och att det inte går att göra ngt åt saken.
Skicka en kommentar