Drygt en månad har gått sedan sist. Bristen på kreativt skrivande är total. Längtan efter sommar, sol och värme är enorm. Vår-vintern har aldrig varit så lång.

Min vän har lämnat Thailand för att nu stå på afrikansk mark. Saknaden är stor och så även tomheten ibland. Avståndet oss emellan blev väldigt påtagligt då det tog drygt en månad för ett vykort att dimpa ner i brevlådan. Skype är räddaren.

Du min vän i livet, ser hur kvällen brinner opp

En enda sak är givet, det är två hjärtan i samma kropp